Supervalåret i sociala medier

Nytt år och ett spännande sådant för politisk kommunikation. Alla partier kommer att satsa mer på sociala medier än inför förra valet i takt med den utveckling som visar att allt fler är aktiva på nätet. Under supervalåret kommer det också att spenderas mycket pengar på reklam och innehåll som blir intressant nog att dela vidare på nätet. Närmare bestämt 340 miljoner kronor enligt DNs undersökning som publicerades nyligen. Den undersökningen visar också att det i de flesta partier också finns strategier för samtal med väljare. SVT har listat vilka som är de stora frågorna under supervalåret och det är de förväntade med sjukvård/äldreomsorg, arbetsmarknad/jobb, skola/utbildning.

Några som tydligt anger mål för dessa samtal är t.ex. Moderaterna som vill prata med 900 000 väljare, Socialdemokraterna som vill prata med 1.5 miljoner väljare via telefon eller valarbetare, Miljöpartiet har sedan tidigare målet att nå 250 000 genom rundabordssamtal och Centerpartiet siktar på 200 000 personliga samtal.

Möten står i fokus som komplement till traditionell reklam via tv, radio, tv eller nätet. Möten som leder till samtal och som för många även kommer att innebära digitala samtal och reflektioner. Det finns ett stort samhällsintresse som tar sig digitala uttryck och frågor med politiskt innehåll diskuteras levande på nätet. Även om de som diskuterar frågorna ofta inte själva definierar det som politik per se. Politik för många är inte handling och förändring. Vilket är en pedagogisk utmaning för partierna inför valet. Varför upplevs politik tråkigt och samhällsproblem angelägna?

Några spaningar inför detta supervalår där digitala och analoga kommunikationsinsatser förhoppningsvis integreras:

1. Det blir definitivt ett skärmdumparnas valår, dvs att det kommer dyka upp skärmdumpar över tidigare digitala uttalanden som man som politiker får stå till svars för.
2. Det kan också bli en valrörelse präglad av djuplodande politiska samtal – det bubblar av politiskt engagemang bland väljarna som varje parti kan förvalta på bästa möjliga sätt.
3. Det är för de osäkra väljarna som de sociala medierna kommer att betyda extra mycket för.
4. Det parti som får störst genomslag på nätet och som är bäst på att kommunicera med väljarkåren via nätet får fördelar. Här ingår också förmågan att lyssna av reaktioner på de utspel som görs och lära av dem inför nästa debatt.
5. Det gäller att vara reaktivt proaktiv som parti, skjuta in den egna politikens lösningar på frågor när de blossar upp.
6. Det kommer att planteras både ett och annat viralt försök. Drömmen om ett ”Sveket-inlägg” som blir den där x-faktorn, vilket bygger på att det är berörande, aktuellt och välskrivet. Addera den virala komponenten så kan att ett valresultat som står och balanserar falla på en sådan historia som får digitala vingar 2014.
7. Det blir många utmaningar för journalistiken, t.ex.att inte bara hänfört skriva om virala spridningar utan också ge väljarna svar på frågan varför något sprids och ge väljare kunskap för att kunna vara mediekritiska. Ta reda på mer om vem som ligger bakom, analysera vilka som RT:ar, se igenom fejkutspel och vem som startade det och fler fadäser á la Ove Tove kommer att avslöjas. Journalister bör också ge tid åt att följa efterreaktionerna. Där kan ju de mest spännande perspektiven och uppföljande historierna finnas. Intressant att följa blir SVTs #dinröst där man aktivt frågar efter att få inspel av väljare.
8. Det kommer att finnas än fler planerade twitterstrategier som de nyanställda sociala mediestrategerna lägger men också utifrån enskilda politikers intresse och sakfrågor. Det finns vissa politiker som förstår sociala medier väl och som vid sidan av de centrala partistrategierna kommer att arbeta med sin egen Twitter- och Facebookstrategi. De politiker som var aktiva redan 2010 kommer att ha ett försprång och göra en omstart inför valet 2014.
9. Det kommer att ryka hett om skoldebatten även digitalt, taggen #skolan kommer bli navet för hur skolfrågan kommer att debatteras och dokumenteras i media. Twitter kommer vara oerhört central för medieutrymmet i skolfrågan.
10. Det som hände i Kärrtorp kommer att dominera debatten även under supervalåret. Frågan om vem som mest relevant fångar upp det engagemanget för en av valets viktigaste frågor kan spela stor roll framför allt för relationen till unga väljare.
11. Det saknas fortfarande en verklig lust att lyssna och föra en dialog, blir oftast envägskommunikation. Nej, det spelar ingen roll att det är skarpt valspurtsläge. Det är fortfarande lika viktigt att lyssna och föra dialog med sina väljare och det kommer att vara särskiljande att ha den förmågan.
12. Det kommer att bloggas igen. Visst bloggen har tappat medias sökarljus men inför valspurten kommer politiker som har en blogg att återuppta bloggandet och det gör de helt rätt i. De längre reflekterande texterna har sin plats och kommer att spridas via andra sociala mediekanaler. SVT har redan startat en politikblogg.
13. Det kommer att startas många politiska instagramkonton i en lust att göra en Filippa Reinfeldt, med sina 11 000 följare. En tjänst för att ge en lite mer personlig inblick i den politiska vardagen på en arena där man hoppas nå unga med den mer personliga tonen. Det kommer man dock inte göra. Trots att de unga finns där….
14. Det kommer att jagas likes och göras listor över vilka politiker som har flest följare och alla är de lika meningslösa. Det handlar inte om kvantititet. Det handlar om relevans. Medias lust att värdera utifrån kvantitet kommer bl.a. leda till att det köps likes.
15. Det kommer att bli grymt spännande. Det politiska engagemang som tar sig nya uttryck idag när trösklarna för engagemang har sänkts är en sådan stor tillgång för partier som söker röster. Nätet ger partierna chansen att förstå det engagemanget bättre och i slutändan betyda en lagd röst.

/Brit Stakston

Detta är ett utdrag ur kapitlet ”Partierna och politiskt engagemang på nya sätt” ur den kommande boken ”Tre tweets är ingen folkstorm – om digital opinionsbildning”, förlag Idealistas.

Supervalåret kommer från tyskans Superwahljahr enligt Wikipedia och används i Sverige nu när fler val sker samtidigt på.