Glädjande är att valdeltagandet ökat i år igen. En intensiv mediebevakning, högre politikerförtroende och en spännande valrörelse anses vara bakomliggande orsaker enligt statsvetarna Lena Wängnerud och Anders Sannerstedt i en intervju i Svenska dagbladet.
Årets valdeltagande på 85.8 procent innebär en obruten trend av stigande valdeltagande sedan 2002, och årets siffra är den högsta sedan 1994. En faktor som inte nämns alls av statsvetarna är nätet. Vid sidan av mediernas intensiva bevakning har självklart nätet också spelat en stor roll för att tillgängliggöra valet och alla dess frågeställningar. Inte bara som distributionskanal av den intensiva mediebevakningen utan också för att med vänner diskutera politik och agera på frågor som berör. Nätaktivismen har varit central och engagerande under supervalåret. Vi lever i en politisk tid där viljan att agera växer. Och nätet gör detta möjligt. Den kraften försummas att lyftas fram som en bidragande orsak till det ökade valdeltagandet.
Att det varit en ”spännande valrörelse” som statsvetarna i artikeln hävdar håller jag med och det innebär troligen också att till exempel de personer aktiveras som står ”stand by”. Det vill säga de som är redo att agera när det behövs, till exempel för att rösta. Dessa har identifierats inom den forskning som bedrivs vid Örebro universitet inom ramen för Youth and Society, YeS De får med andra ord sina resultat verifierade bland annat av det höga valdeltagandet bland unga. Ser framemot deras forskning och under tiden hoppas jag att man oftare i eftervalsanalyser som dessa här ovan faktiskt också lyfter fram nätets roll.
Nätet bidrar positivt till en känsla av makt, deltagande och vi vet redan nu från resultaten från Svenskarna och internet (2013) att ju mer aktiv på nätet desto mer delaktig i samhällsutvecklingen känner man sig. Det här måste statsvetare också fördjupa sig i och addera till slutsatser om valdeltagande och förklaringar till detta.
I artikeln i Svenska Dagbladet nämns också ett tänkbart ökat politikerförtroende som förklaring till det ökade valdeltagande. Det tror jag delvis är en gammal sanning. Jag tror tvärtom att det generellt råder ett hyfsat stort politikerförakt bland många grupper trots ett högt valdeltagande. Man har röstat för att man har önskat påverka och till exempel bland de 12.9 procent som röstat på Sverigedemokraterna finns det verkligen allt annat än ett stort politikerförtroende förutom ibästa fall för deras egen partiledare. De jag mött i Stockholm som röstat på SD har alla angett att de ville sparka på etablissemanget.
Det är nog en helt fel slutsats att dra för valresultatet 2014 att det ökat på grund av ökat förtroende för politiker utan att titta på fler dimensioner av vad det ökade förtroendet står för. Det finns ett stort intresse för att engagera sig i samhällsproblem men det är inte nödvändigtvis politikernas förtjänst eller rättare sagt de politiska organisationerna. Det är andra faktorer som gör att engagemanget ökar och viljan att agera växer. Det finns en ökad känsla av att kunna påverka. Här spelar nätet en stor roll för att enkelt inkludera, organisera och mobilisera människor. De stora partierna är ju där dåliga på att fånga upp det engagemanget. De som har röstat tror jag har önskat förändra och tror på sin egen förmåga att påverka. Bland många unga genom att rösta på ett nytt parti såsom Feministiskt intiativ och bland väljare (ej unga) som vill visa hur mycket de föraktar det politiskt korrekta genom att rösta på Sverigedemokraterna.
Här har jag sammanställt 10 andra sätt som jag anser att nätet påverkat valet och vad det visar oss om framtida engagemangsformer.
/Brit Stakston
Lämna ett svar