Är otroligt nog nominerad till både Stora Journalistpriset och topp 5 i Cision Influencer Award. Ett pris som ges till den konsult som av Cision med hjälp av data (mediegenomslag och digital närvaro) och egen aktivering av sina följare anses ha störst inflytande. Priset delas ut under Spinn-galan vilket är PR-branschens motsvarighet till reklambyråernas Guldägget och journalisternas Stora Journalistpriset.
Först av allt. Otroligt vilket år detta är – nu börjar jag verkligen oroa mig för vilken backlash som kommer….. sådär lutherskt som man gör när det går lite för bra. Men just nu får jag ändå unna mig att vara lite stolt och lycklig över att allt hårt slit ger den här sortens publika uppmärksamhet. Oj, oj så galet skoj.
Men vill kommentera detta med dessa nomineringar. Särskilt i relation till Stora Journalistpriset. Är där nominerad tillsammans med journalisterna Nils Resare och Martin Schibbye för Blank Spot Project i kategorin Årets förnyare. En PR-konsult?! Kan det bli värre tänker säkert många.
Men först låt oss se på kategorin. Den sker inom kategorin Årets förnyare som länge speglat och följt den digitala utvecklingen inom mediebranschen. Från Kinga Sandéns twittrande rapportering, till Sofia Mirjamsdotter och Johanna Koljonens #prataomdet, Svenska Dagbladets #räntekartan och Metros #viralgranskaren.
Årets nomineringar ger också exempel på tre andra samtidstypiska resultat av digitaliseringen. En nyhetsapp med många perspektiv genom Omni, briljant och pedagogisk hackerjournalistik genom journalisten Kristoffer Örstadius och sedan då Blank Spot för vår medborgarfinansierade – crowdfundade – utrikesreportagesajt.
Det samtidstypiska med min närvaro på nomineringslistan ska dock inte tas som inteckning på hur osund relationen mellan pr-konsulter och journalister blivit. Eller ännu ett bevis för att det finns så många fler pr-konsulter än journalister*.
Det är mer uttryck för en samtidstypisk lösning där journalister blir entreprenörer, gör något åt situationen och startar ett företag. Vår gemensamma grund för arbetet med Blank Spot Project är passionen för journalistiken. Det är där vi möts. I respekten för och längtan efter än mer oberoende kvalitetsjournalistik. Och ebn vilja att göra det tillsammans med den uppkopplade världsmedborgaren. Har skrivit här vid starten om Blank Spot Project. Att det är ett projekt för mig där all min kunskap kom till nytta. Alla saker har fallit på sin plats i det projektet. Möjligheten att bidra till en förändring för de människor vars röster så ofta glöms bort.
Mitt bidrag in i Blank Spot Project är min digitala kompetens och kommunikationskunskap men kanske allra mest mina idéer om gräsrotsengagemang och digitala folkrörelser. Ett engagemang som funnits länge och som jag bland annat skrivit om i boken Gilla.
Så summa summarum min nominering är nog mest ännu en påminnelse till mediebranschen om hur central den digitala kompetensen är och att våga tänka nytt. Och inget lyfter utan ett innehåll. Blank Spot Project handlar ytterst om den journalistik som produceras med fler perspektiv på världen och de 2 500 personer som trodde på idén. Som var beredda att säga ”ja, jag vill betala direkt för kvalitetsjournalistik”.
Och för transparensens skull, mitt övriga arbete i det egna byrån, vid sidan av den tid jag lägger på Blank Spot Project, består huvudsakligen av fem delar:
- Mediestrateg – analyserar medieutvecklingen.
- Föreläsare & utbildare – om digitalisering ur en mängd perspektiv.
- Digital strateg – digitala strategier, digital affärsutveckling och liknande uppdrag
- Författare – av rapporter, essäer, handböcker.
- Projektledare/processledare – för diverse utvecklingprojekt med det digitala och/eller kommunikation i fokus
Är med andra ord inte den klassiska sortens PR-konsult som står i andra sidan ringen mot journalistens uppdrag. Eller som till och med står mitt i vägen eller har hemliga lobbyuppdrag som granskas av journalister. Jag är stolt över min profession och försvarar gärna den professionella kommunikationens roll. Men är lika lite en sån klassisk pr-konsult som jag är journalist. Är väl mest en mediestrateg i en digital samtid.
Nog om detta – stort grattis alla nominerade! Ni har gjort ett sjukt bra jobb. I båda branscher.
Det är sannerligen himlans roligt att verka i såväl medie- som kommunikationsbranschen 2015.
/Brit
* apropå det där med hur många som jobbar med kommunikation och hur få som är journalister måste jag få addera ett perspektiv.
När man jämför minskat antal journalister med hur många fler som är kommunikatörer missar man ofta det faktum att vi de facto lever i en tid där det som förr var ett arbete i jordbruk och senare fabriker ersatts av arbete framför datorer – med ….tadaa kommunikation. Detta är en extremt stor och mångfacetterad tjänstesektor i ett informationssamhälle.
Det blir helt tokigt om alla dessa kommunikatörer ska ses som armador av kommunikatörer som alla ska manipulera omvärlden genom PR. Att arbeta med kommunikation idag är extremt mångfacetterat. Delar av branschen har arbetsuppgifter likvärdigt med det tidigare jobbet med att montera bilar vid ett löpande band. Alla dessa nya kommunikatörer sysslar inte med strategisk kommunikation i syfte att försköna en verklighet som behöver granskas av journalister.
Personligen oroar jag mig enormt över det minskade antalet granskande lokala journalister men oroar mig inte lika mycket för det stora antalet informatörer i ett kommunikationssamhälle. Även om såna här avarter som de videos som Gävle kommun producerar till och med får mig att tvivla på kommunikationens plats…..och fundera över såväl förvaltande av skattemedel som kvalitetskrav som ställs.
Nej kommunikatörer i en kommun ska inte fylla det journalistiska tomrummet. Deras närvaro och arbete bygger på en helt annan relevans för medborgarna. Kommunal informationsverksamhet ska inte jämföras med journalistik eller att de som gör den tror sig producera något som fyller journalistikens uppgift. Då får vi verkligen ett demokratiskt problem på sikt.
Lämna ett svar