Anmäl rasistisk annons i DN

Är det fortsättningen på den väg SVT slog in på i Agenda när de frågade hur mycket invandring som Sverige tål när DN nyligen ansåg att debatten klarar av en annons för en rasistisk bok. Ser det som ännu ett tecken på hur medier och partier frenetiskt söker vägar att bli relevanta för den stora grupp som tycker traditionella medier bara är ”politiskt korrekta och mörkar sanningen” dvs de som gärna lägger sina röster på högerextrema partier. Partier måste analysera och åtgärda det som gör att 300 000 människor känner sig såpass utanför samhället att Sverigedemokraterna blir ett relevant parti att lägga sin röst på. Det utanförskapet måste vi förstå. Men det är en helt annan sak att försöka nå deras väljare genom att använda deras retorik eller låta dem annonsera för rasista budskap och böcker.

Anmäl gärna den rasistiska annonsen i DN från Debattförlaget som publicerades i söndag, gör det hos Reklamombudsmannen. Det är i sin enkelhet ett sätt att markera att du inte accepterar den subtila normförskjutning som publiceringen bidrar till. Andra har valt att avsluta sin prenumeration. I DNs förklaringstext som snabbt publicerades när annonsen började diskuteras förklarar Peter Wolodarski att de kollat den ”fakta” som annonsen innehöll och att de efter moget övervägande ansett att debatten klarar det här.

”DN har gjort en faktagenomgång inför publiceringen.

– Vi har gått igenom påståendena i annonsen, inte för att ge grönt ljus åt det som hävdas utan för att kunna göra en helhetsbedömning. Tonen är försåtlig och det finns ett antal glidningar och tvivelaktigheter, bland annat görs ingen uppdelning mellan uppehållstillstånd och permanent uppehållstillstånd. Men jag bedömde att det rymdes inom ramen för vad en debattör bör kunna framföra, säger Wolodarski.”

Den ”fakta” som presenterades i annonsen slås förtjänstfullt sönder av Veronica Svärd, läs gärna den för perspektiv och jag undrar så hur den här faktakollen såg ut. Du kan också bidra till att den faktagenomgången publiceras som en ”motannons” se nedan.*

Det svåraste med beslutet om DN-annonsen och argumenteringen för den är att man lätt uppfattas ställa sig bakom den här osunda användningen av statistik och ger den legitimitet som en sanning.

Wolodarski beskriver i förklaringstexten vidare att om det kommer sådana annonser med regelbundenhet kan beslutet bli ett annat:

”– Skulle liknande annonser börja inkomma med regelbundenhet till DN kan bedömningen bli en annan. Men i detta fall valde vi att hålla fast vid principen att låta så många röster som möjligt komma till tals, säger Wolodarski.”

Undrar exakt hur många annonser av det här slaget som krävs för att DN ska uppleva att det finns gränser. Publiceringen blir än mer absurd när man läser intervjun i Dagens Opinion med etnologen Karl-Olov Arnstberg som är den som köpt annonsen för boken ”Invandring och mörkläggning” och som fått ett rabatterat pris som förstagångsannonsör 115 000 kr.

Wolodarski slutade snabbt diskutera frågan på twitter under söndagen efter ett par inlägg där han betonade vilket svårt beslut det var och att det inte är alls är så enkelt som att skrika på rasism.  Han frågar sig var gränserna ska gå för vilken opinionsjournalistik som ska tas in och försvarar sig med att DN har en generös annonspolicy.

Från DN blev det istället Niklas Orrenius som med sin dagliga journalistiska gärning motverkar en samhällsutveckling som denna och därmed har en hög trovärdighet att diskutera de här frågorna. Men det blev snabbt en svår och orättvis uppgift även för Niklas att hantera. Och nyanserna om det svåra i publiceringen går inte att diskutera utan att snart trängas in i ett hörn. I debatten runt annonsen har det funnits många kloka inspel och resomang om de svåra avvägningar som här fanns att göra som berör yttrandefrihet. Åsa Linderborg klargör dock med all tydlighet i Aftonbladet vad det egentligen handlar om ”Det låter demokratiskt, men annonser och reklam är inte en fråga om yttrandefrihet. Att neka nån att köpa annonsplats är att tacka nej till en affär, till en ekonomisk transaktion, inte att stoppa det fria ordet.”

Ja det är svårt men det är också enkelt. Det kan lika gärna vara så att en av Sveriges största morgontidningar väljer att avstå från att publicera rasistiska annonser av det här slaget där fakta förvrids. Åsa Petersen kallar publiceringen för ryggradslös och lyfter fram de kalla vindar som blåser i Sverige genom att ta in annonsen. Det blir absurd och svårt att förstå urvalskriterierna i relation till att inte publicera en IKEA-kritisk annons eller SD-annons under förra valet.

Två citat av alla de värda att lyfta fram från debatten som pågår är ett från Erik Nises, pressekreterare hos Löfven som skriver att ”Journalistik är också en förtroendebransch. Det är viktigt att kunna lita på de antirasistiska reflexerna hos landets största morgontidning”. Eller det från författaren och journalisten Lena Sundström som varit relativt tyst men skriver ändå de viktiga raderna apropå om huruvida debatten tål det eller inte ”Lätt att intala sig att det handlar om vad man kan argumentera för idag. Frågan är snarare – hur argumenterade för tio år sedan”. Tänker också att det går lätt att backa ytterligare några år och minnas hur det argumenterades före andra världskriget. I min egen resa genom mitt förflutna som född i Österrike stod jag i somras vid Auschwitzgrindar. Den normförskjutning som skedde gradvis fram till förintelsen av sex miljoner judar såg ut precis på det här sättet. Små, små steg fram till normalisering av fakta om judar som ledde till att de slutligen stod där vid de grindarna och förintades.

Är det vad som händer nu?  Att den där där stegvisa normförflyttningen sker. Lägg ihop SVT Agendas fråga om hur mycket invandring som Sverige tål till att den här annonsen släpps igenom. Det kommer bli än mycket värre under valet.Medier såväl som partier kommer att slå knut på sig själva för att  försöka bli relevanta för SDs väljare som tycker att traditionella medier enbart är ”politiskt korrekta och mörkar sanningen”. Önskan hos traditionella medier att kunna uppfattas som relevanta av de som röstade på Sverigedemokraterna blir en farlig väg att gå. Likaså när partier lägger mycket resurser på funderingar om hur de kan förflytta dessa väljare. För den enda retorik som kan fångar dessa väljare ja den vet vi ju hur den låter  – det behövs då levereras ”sanningar” som de DN valde att bli budbärare av i helgen.

Det här kan alltså mycket väl bara vara början. Och det gör mig rasande förtvivlad. Vi måste hålla debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Det är det vi också sett växa fram runt Bästa Beatrice som gestaltade berättelsen som många delar och vill förändra. En ny integrationsdebatt möjlig att ta tag i över partigränser. Det är det vi lika gärna kan välja att fokusera på. Och är man lite optimistisk väljer man se det positiva som sker i kölvattnet av DN-annonsen. Men att det där beslutet ändå togs, gnager så och förmörkar den här veckan.

/Brit

*Du kan också bidra med att sätta in pengar för en motannons baserad på Veronica Svärds faktagenomgång, ett initiativ av Elisabeth Ohlson Wallin och Gudrun Schyman. här hittar du kontonummer samt mer information.

Lästips:

DN vaskar extremhögern, Åsa Linderborg

Dagens Eko tog upp annonsen i söndags

Kritikstorm mot DN-annons, SVT

Varför jag inte publicerat annonsen, Ulf Bjereld

Glädjande är den här typen av granskning som behövs parallellt för att klara av den kommande valrörelsen:

Namn på anonyma användare knäckta, Expressen

Avkodat – vilka är rasisterna som gömmer sig bakom Avpixlat?