Apropå en diskussion på Jaiku där Kristoffer Björkman från Newsdesk bad om lite synpunkter på bloggare vs pr-konsulter inför en debattartikel han ska skriva för Dagens Media. Björn Mellstrand skrev om det häromdagen här också.
På Jaiku diskuteras det bland annat hur pressreleaser ska utformas och allt för många bloggare vittnar om att de fått sig traditionella pressreleaser tillskickade som bloggare.
Inga pressreleaser funkar väl idag säger jag ;) nästan … Det vill säga inte på det sätt de har fungerat tidigare. Allt handlar så mycket mer om relationsbyggande. Pressreleaser är mer uppdragsgivarens försäkran om att det är det här vi enats om att vi ska berätta i våra externa kontakter. I 9 fall av 10 är pressreleasen ett rent faktaunderlag i mitt arbete.
En intressant skillnad för mig personligen mellan bloggare och journalister är att jag mer sällan ringer upp en bloggare. Mail blir mycket oftare den naturliga första relationsbyggande kommunikationskontakten. Sen vet jag rent mellanmänskligt att det säkert skulle fungera bra om man ringde som det ju alltid gör när man talar med varandra. Men det har hittills inte hänt så många gånger, utom för de bloggare som är ”avlönade” , men det handlar väl om en respekt för privatpersonen också.
Men jag vill poängtera en annan aspekt av styrkan i kommunikationen med bloggosfären för företag. Att inte göra misstaget att bara behandla dem så som vi av tradition hanterat mediekontakter.
Bloggosfären för mig är i steg 1 den arena som mina uppdragsgivare snarare ska lära sig mer om och se vilka bloggare som skriver om deras verksamhetsrelaterade frågor. Inte tvärtom. Min uppmaning till mina kunder är att se bloggosfären som en dialogpartner. En arena som ska bli uppmärksam på mina uppdragsgivares åsikter, produkter/tjänster och deras visioner och värderingar med det arbete de gör via det bloggaren tycker och tänker om dem redan. De ska alltså vända sig till dem bland dem som bryr sig om dem i bloggosfären. Och det finns det ju alltid….vore jag t.ex. SJ skulle jag lägga en del krut på att kommunicera med mina missnöjda bloggande kunder…
Bloggosfärens styrka är inte som en envägskanal där mina uppdragsgivares produkter/tjänster ska nämnas efter en release som vi skickat ut. Bloggosfären är en arena där tvåvägskommunikationen är det attraktiva och eftersträvansvärda även från företagens sida när kontakten tas. Mina uppdragsgivare ska helt enkelt lära känna dem som skriver om verksamhetsrelaterade frågor. Veta vilka som skulle vara intresserade att veta mer om just deras perspektiv. Kommunicera med den bloggaren när han/hon skriver om frågor som berör det mina uppdragsgivare arbetar med. Dagsaktuellt. Våga kommentera negativa kommentarer eller debatter som rör det de sysslar med. Kommentera direkt i dessa bloggpostningar eller länka tillbaks till en postning från ett inlägg de själva gör på sin företagsblogg. Uppmärksamma det som bloggaren skriver. När en sån relation är etablerad då kanske mycket väl förhandsinfo om något kan vara intressant också….
Kommunikationen med bloggosfären spelar på lite andra parametrar med andra ord.
Summa summarum: utgå från bloggaren och det som skrivs och jobba vidare på det. Jag tror inte mindre på att lägga all tid på ”planterade” bloggpostningar och rekommenderar sällan mina uppdragsgivare det. Förtydligas ska väl att jag inte jobbar med ren produkt-pr. För t.ex. teknik, mat- och modebloggare ser det lite annorlunda ut. Visst snacket, dialogen om en produkt/tjänst måste ju få input någonstans ifrån. Men idag är det alldeles för få företag som tar tillvara det faktum att snacket redan pågår…
Har på sista tiden själv fått fler och fler mail där jag ombeds skriva om något. Det funkar aldrig. Däremot blir jag nyfiken på de som reagerar på mina postningar eller som länkar till det jag skrivit. Ni som läst om min kritik mot att Konsumentföreningen i Stockholm varje år får så stort utrymme när det är nyhetstorka….vad tror ni hände? Louise Ungerth svarade i bloggpostningen och nu ska vi träffas för att prata..kraften i dialogen och modet hos Louise och Konsumentföreningen i Stockholm att bemöta kritik! Ypperligt exempel på hur man som företag/organisation kan arbeta gentemot bloggosfären.
Ska bli kul att läsa Kristoffer debattartikel : ) roligt med efterfrågan av Jaiku-input och fick mig att skriva det här och lägga alla tankar på mit hemska ryggskott åt sidan för en stund.
/Brit Stakston
P.S. Sen är det en intressant verklighet vi pr-konsulter lever i än så länge. Ett fysiskt pressklipp är fortfarande hårdvalutan för uppdragsgivaren så därmed blir det här med att ge ensamrätten till en bloggare sällan en verklighet. Många uppdragsgivare ser fortfarande traditionella medier som det riktigt tunga krutet vad gäller måluppfyllelse från pr-konsulter. Det här kommer att förändras men än så länge är det så. Det är också en annan sida av myntet…
Anders säger
”I 9 fall av 10 är pressreleasen ett rent faktaunderlag i mitt arbete.”
Om du använder pressreleasen som faktaunderlag så har den väl fungerat, eller?
Brit Stakston säger
Hej Anders,
Jag menar att pressreleasen som det tunga redskapet i mediebearbetningen har spelat ut sin roll mer och mer. Utvecklats till att bli mer av ett rent faktaunderlag som säkerställer att huvudbudskapen, hårdfakta och kontaktpersoner etc finns samlade på en plats på ett sätt som uppdragsgivaren godkänt. Används sedan när någon aktivt tackat ja till att få den. Min erfarenhet är att förr plockades en hel release oftare in rakt av. Det händer allt mer sällan idag. Varje kanal vill ha sitt unika material och det skaffar de sig i dialogen med avsändaren. Vilket ju är en trevlig utveckling för alla inblandade : ) men visst funkar releasen som faktaunderlag.
Anders säger
Jag tror det ligger väldigt mycket i det du säger men jag tror också att det är mycket beroende på avsändaren. Själv jobbar jag på en myndighet och ser ofta att man tar in våra releaser rakt av. Ibland ringer man för att få en egen vinkel, men vi har alltid ett stort genomslag på våra releaser.
Jag ser också att vissa organisationer, som exempelvis greenpeace, får sina releaser publicerade rakt av som nyheter i flera stora medier i Sverige.
Själv blir jag skrämd när man tar ett pressmeddelande och publicerar det rakt av som om det vore en nyhet skriven av redaktionen. Speciellt om det är från organisationer med en egen agenda. Tyvärr så ser man att det händer väldigt ofta eftersom redaktionerna blir mindre och mindre. Du kanske har rätt att det händer mer sällan, men det är fortfarande långt ifrån ovanligt.
I övrigt så tycker jag du har en hel del bra poänger i ditt inlägg och jag tror att vi pressansvariga på myndigheter och i organisationer ligger efter när det gäller relationer med denna grupp. Jag har också pratat en del med Kristoffer Björkman om detta och tycker han har ett väldigt intressant tänk kring att nå dessa grupper. Likaså har du, så som ny läsare av bloggen ser jag fram emot nya intressanta inlägg.
JMW säger
Anders,
Håller med dig att det självklart beror på avsändare, vi är ju alltid tydliga med att vi är en kommunikationsbyrå som arbetar på uppdrag av….att som företag, organisation eller myndighet ta kontakt själva med journalister är ju det bästa…säger det ofta vi pr-konsulter behövs inte ;)
Jag menade inte att säga att det var bättre förr när alla releaser nästan togs rakt av (inte riktigt men du vet vad jag menar) inte alls. Jag tycker också det är skrämmande tycker inte det är bra alls. Men man var nöjd när man jobbade i organisationsvärlden när det hände för då kändes det som att den verksamhet man ägnade sig åt var ”på riktigt” : ) men det jag framför allt ville säga med det här inlägget var att dels har pressreleasen i stort fått en mycket mindre roll i traditionell mediebearbetning dels är den traditionella releasen helt fel att skicka ut till bloggare. Det var vad jag ville ha sagt. Sen är det lite roligt att pr-konsulter och vårt arbete alltid ska handla om releaser, vi sysslar ju med så mycket annat också men just den här diskussionen om bloggare och pr kom mycket att handla om releaser (framför allt i den jaikudiskussion jag refererar till)…men det är en helt annan postning.
Tack för dina kommentarer och kul att du vill fortsätta läsa vår blogg! S
/hälsningar
Brit