Har du lyckats påverka genom ditt bloggande? Vare sig det gäller om du vill påverka din egen livssituation, engagerat dig i samhällsfrågor och påverkat politiska beslut och/eller opinionen. Eller så har du skrivit ett inlägg som flitigt diskuterats, citerats kopplat till frågor du brinner för som privatperson eller inom ditt yrke. Jag söker helt enkelt exempel på det eller de inlägg som betytt mest för dig:
- Vilket eller vilka av dina inlägg har påverkat debatten runt de frågor du är engagerad i?
- Hur och vad upplever du att det inlägget påverkat? (privat, yrkesmässigt, politiskt, opinionsmässigt, påverkat beslut, lyft ett samhälleligt övergripande perspektiv etc).
Berätta gärna om detta i en egen postning (pinga sedan detta inlägg) eller svara genom en kommentar med länk till ditt inlägg här.
Det är fyra år sedan jag och Niclas Strandh skrev en debattartikel om ”Bloggosfären som fjärde statsmakt”.* Kan vi nu idag som vanliga samhällsmedborgare tack vare te.x bloggen som hjälpmedel påverka den offentliga debatten eller vår vardag? Kan vi se att de sociala medierna nu är verktyg för oss som medborgare att skugga, utvärdera och driva på politikiska beslut och inte bara låta en sådan granskning endast ske av media och press?
För två år sedan skrev jag boken Politik 2.0 som handlade om just sociala mediers möjligheter för politiskt engagemang och medborgardialog. Valrörelsen 2010 och sociala medier var något jag följde med stort intresse och vi kunde efteråt konstatera att alliansen förlorade majoriteten i de sociala medierna på grund av en enskild bloggpost som katalysator. Boken skrevs i syfte att ge intresserade politiker verktyg att förstå den digitaliserade samtid. Vi kunde också konstatera att det blev ett Facebookval samtidigt som forskare senare menade att sociala medier påverkade marginellt.
Inför och under valet 2014 kommer allt detta utvecklas än mer. Politiskt engagemang kan och kommer ta nya former genom den ständigt ökade kunskapen om digitaliseringen. De partier som förstår digitaliseringens potential till nya former av ”medägande” för de frågor som drivs, kraften i mobiliseringsmöjligheter (oberoende av tid och plats) och tillåter verksamheter att börja arbeta på nya sätt. De som förstår det kommer att vinna kommande val. Det handlar inte om att strunta i allt man gjort tidigare utan om att addera nya sätt, allt i syfte att slutföra det uppdrag och den vision man har för det egna arbetet. För politiken borde det självklart innebära att vilja arbeta med medborgardialog och möjligheter till påverkan och insyn samt delaktighet. Det kan också handla om att se över hur det politiska interna arbetet sker, till exempel vad gäller nomineringsprocesser. Ytterst ger den digitaliserade samtiden en möjlighet att engagera fler i politiskt arbete. Öka medlemsantal och medborgares engagemang. Dialogiserande politiker kommer att efterfrågas allt mer i takt med att de sociala mediernas användning växer.
Jag hoppas med denna bloggpost få en mängd ytterligare exempel på hur de nya publikationsplattformarna som finns till buds ökat påverkansmöjligheterna för oss som enskilda samhällsmedborgare. Inte bara som verktyg för digitala etablerade politiker som är en del av den politiska makten utan även hos de som tillhör ett civilsamhället som skuggar, ifrågasätter och lyfter fram frågor andra än de politiker väljer att ägna sig åt.
Så berätta gärna eget eller andras goda exempel som du menar varit betydelsefullt i ditt liv eller för samhällsutvecklingen i stort (lokalt, regionalt, nationellt, globalt – välj perspektiv själv). Tack på förhand! Jag kommer att sammanställa resultatet och bla ta upp det i sommarens sändningar i Almedalen, Godmorgon Almedalen 12 #gma12.
/Brit Stakston
*tack Anders Mildner för att du påminde mig att nya begrepp bara förvirrar saker, ur min bloggpostlänk på Facebook.
I England säger man ”fjärde” (pga att de tre stånden fick sällskap av ett fjärde). I Frankrike och USA säger man också fjärde. När du kör på fjärde blir det ytterligare en sammanblandning som riskerar att bli totalt obegriplig, speciellt om man vidgar diskussionen internationellt. Om du hade skrivit ur ett anglosaxiskt perspektiv, hade du skrivit ”femte” då? Det har inget att göra med texterna eller tankarna i övrigt, bara en språklig fundering. Förstår du hur jag menar? (Jag har inget förslag till lösning.)”
Anette Novak säger
Förändringen av kommunikation som i det forna informationsmonopolet var vertikal uppifrån och ner till dagens horisontella vågrörelse är i grunden en maktförskjutning. Från eliten till massan.
Alla vi självutnämnda samhällsförbättrare jublar då möjligheterna givetvis är oändliga.
Jag tycker särskilt två inslag är fantastiska:
1) Man lyssnar idag på en åsikt pga dess substans – inte på grund av var den kommer ifrån. Du kan bo i ödemarken och ändå få genomslag (= påverka).
2) Du kan ha fysiska eller psykiska funktionshinder och dina åsikter sorteras inte längre bort utifrån hur du ser ut.
Som case vill jag framhålla Andreas Nilssons blogg om kvinnan som föll på Centralstationen och hennes kamp mot SJ. Den fick hedersomnämnande på Gräv i år – själv tyckte jag han var värd ett pris:
http://andreasnson.wordpress.com/
Det intressanta här är både att ett nyhetsproffs väljer bloggkanalen (känner inte till historien, men gissar att traditionella plattformar inte orkar följa en smal historia så länge och så ingående som krävs för att få rätt).
Jag är övertygad om att bloggosfären håller på att professionaliseras. Det sker automatiskt när man publicerar sig ofta (övar) och får konstruktiv kritik.
I en framtid tror jag vi kommer att få se ännu fler såna här exempel, kanske främst inom det breda konsumentmaktsområdet.
Markus "LAKE" Berglu säger
Jag har ingen politisk plattform annat än min blogg, men tidigare (2000-2002) jobbade jag på Centerpartiets Studentförbund och har sannolikt
därför lättare att få en ”makthavares öra” än majoriteten av bloggarna.
Jag känner att mitt bloggande har gjort skillnad, men det är få enskilda blogginlägg som fått något större gensvar, istället ser jag mig som en del i bloggsfären och påverkar på det sättet.
Ett särskilt inlägg har dock blivit omskrivet i media:
http://lakonism.blogspot.se/2008/05/svt-stnger-ner-boyaheadcom.html
Kort sammanfattning:
Boyahed – en satirblogg publicerade en bild som gjorde narr av att SVT skulle direktsända begravningen av den mördade Engla. SVT kontaktade då Boyahed webbhotell och hotade med sina advokater. Sidan stängdes ner ganska fort. Jag skrev om detta (och återpublicerade bilden) varpå SVT:s advokater kontaktade även mig.
Inom kort var media på frågan…
Intressant upplevelse.
Ps. Fixa gärna så man kan fylla i hela sitt namn/nick i den rutan. :-)
Peter Andersson säger
Så: har nu utvecklat lite tankar omkring dina frågeställningar med utgångspunkt från exemplet som vi båda hörde om på gårdagens seminarium på Nätrot 12. Så här blev det.
http://peterlandersson.blogspot.se/2012/04/bloggar-som-paverkar-och-svar-till-brit.html
Alexandra Einerstam säger
I min drömvärld ser jag fler medborgare som hänger på twitter, fb och de bloggar et cetera, men nu förhåller det sig tyvärr inte så. Därför tror jag att det blir oerhört viktigt för oss som är ute på nätet att lyfta medborgarnas berättelser. Jag spelade just in en kort film. Min svärmor, som är förskollärare, berättar hur hon, hennes kollegor och framför allt barnen påverkas av den politik som förs. Eftersom hon inte bloggar et cetera, blir det min uppgift att föra ut hennes berättelse. Jag blev dock så oerhört inspirerad av din bloggpost och ditt föredrag på Nätrot’12 att jag kommer att utveckla mina tankar om detta i en egen bloggpost. Tack Brit Staktston för att du är en guru beträffande nätverksbaserad media!
Hans G Andersson säger
Min största käpphäst är att tjata om källkritik och faktakoll, och speciellt på twitter där man kan bli gråhårig av att se hur fenomenalt okritiskt som information sprids. Sensommaren 2011, en tid efter Utøya, fick jag tummen ur och samlade ihop några exempel jag då haft med mig i tankarna ett tag. Utifrån dem skrev jag sedan en bloggpost med några korta enkla råd om hur man bör agera:
http://mediasplatter.se/kallkritik-och-faktakoll-pa-twitter/
Det är förmodligen den text på senare år som jag fått, och fortfarande får, mest feedback på i olika sammanhang. Många säger att de har tagit intryck av den, och jag har fått berättat för mig att den används i undervisning här och där. Det är ungefär den bästa uppskattning jag kan tänka mig.
Martin Moberg säger
Jag har kan man säga nischat mig mot sjukförsäkringen som jag har lagt till sjuka framför för att peka på hur den förda socialpolitiken slår mot dem som är sjuka och då under en längre tid. Jag hakade ganska tidigt på Emelie Holmquists inlägg Sveket och följde sedan upp detta med flera inlägg om de fall som jag kunde hitta.
http://martinmobergsblogg.blogspot.se/search/label/Annica%20Holmquist
Det skedde precis i valrörelsens slutskede och kostade som du redan vet den moderatledda regeringen den majoritet som var i det närmaste klar. Det är det som jag ser som en av följderna av att vi tillsammans (vill poängtera att jag var inte ensam om att uppmärksamma det som skett med Annica Holmquist) lyfte Emelies inlägg. Jag fortsätter att skriva om sjukförsäkringen och idag lade jag upp detta inlägg:
http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2012/04/sjuka-sjukforsakringen-en-cynisk.html
Jag vill avslutningsvis framhålla att du höll ett mycket bra seminarium och det gav inspiration till att vidareutveckla bloggandet.
// Martin