Den gångna veckan har jag bland annat intervjuats om köpta Facebook Likes och kommenterat Visit Swedens twitterkonto @sweden i Nyhetsmorgon. Tänkte ge några fördjupande kommentarer om båda dessa intervjuer. Börjar med det korkade i att köpa sig gillare:
Köpa relationer
I artikeln på Rapport kommenterar jag de företag som numer erbjuder sig att ordna x antal likes för de företag som har Facebooksidor. Det är inget jag överhuvudtaget skulle rekommendera någon att använda sig av. Det ger sannerligen inte ”förtroende och auktoritet” så som det hävdas på sajten Facebooklikes att köpa sig likes på det här sättet. Synligheten ökas visserligen under en period vid sökningar när man har fler gillare men om dessa inte ens är genuint intresserade av företaget i fråga kommer inte Facebookrelationen vara länge eller fylla någon funktion. Det är bättre att fokusera på det som är kärnan i relationsbyggandet på Facebook nämligen den som handlar om interaktionen mellan individer. Vår egen roll som inspiratörer och filtratörer för våra nätverk och vice versa.
Ny forskning av 250 miljoner Facebook-användare visar att vi även lägger märke till det de av ens Facebookvänner i den yttre kretsen gillar, länkar upp och interagerar med. Visst vi kommenterar, förekommer i bilder och interagerar mest med vår närmaste krets av vänner. Men den nya forskningen visar också att vi är öppna för ny input och rör oss online inte bara i våra vanliga kretsar. Vilket i förlängningen för företag innebär stora möjligheter eftersom vi kan koppla synlighet och nya konsumentval till detta.
Min absoluta uppfattning är att detta med mer traditionella räckviddsmått inte alltid bör vara det centrala för en Facebooknärvaro. Sociala medier och PR handlar om att gestalta den man är och säger sig vilja vara och det görs genom dialog, närvaro, relationsbyggande och förmågan att lyssna. Kunden avgör sedan om det är relevant för just mig.
Frågan om vad det egentligen betyder när vi gillar något på Facebook återkommer ständigt. I min senaste bok ”Gilla! – dela engagemang, passion och idéer via sociala medier” säger Lina Thomsgård, grundare av Rättviseförmedlingen vars Facebooksida och medlemmar är navet i att
Varje »like« av din sida på Facebook är en relation som ska vårdas och som kan utvecklas på sätt som bara din fantasi begränsar – precis som »riktiga« möten med folk.«
Ur boken ”Gilla” sidan 142.
Köpta likes kan väl i så fall jämföras med att köpa sig riktiga möten vilket säger sig självt att ”tvångsmöten” inte kommer att lägga grunden till en varande relation. Vill du höra mer av Lina Thomsgård och hennes arbete med sociala medier finns här en intervju som gjordes strax före boklanseringen.
När en Facebookanvändare väljer att följa ett företags kommunikation ger det en unik möjlighet att finnas i dessa användares i vardag. Ett guldläge! Förvalta det väl och för en dialog.
I intervjun i veckan tryckte jag på vikten av att se de sociala medierna som något annat än bombmattekommunikation och reklamtänk präglat av att skrika i megafoner:
-Genom att betala för likes förlorar man det som är det speciella med gilla-funktionen på Facebook. Det kommer bara att bita tillbaka mot företagen själva, i stället för att få en långsiktig relation med konsumenter som själva valt att engagera sig så fastnar man i det kortsiktiga, det blir bara en ny form av annons.
Från Rapport ”Förrädisk hunger efter Facebook-likes”.
Det hela kommenterades också av Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig och även en svensk Facebook-representant betonar relationsbyggandet.
/Brit Stakston
[…] på något sätt överordnat allt. Och det knyter lite an till det jag skrev om vad gäller att köpa sig Facebook Likes häromdagen. Att det ofta slarvas med att sedan integrera sociala medier på ett genuint sätt i […]