Näthat och vuxnas ansvar

Den sorgliga nyheten om en ung flicka tagit livet av sig pga näthat påminner oss akut om att vi måste gemensamt arbeta för att sådant inte händer igen. Det går inte att backa undan från ansvaret att se och agera på signaler som ges.

Förra veckan publicerade organisationen Friends en ny rapport om näthat som visar att varannan ung i ålder 12-16 någon gång känt sig kränkta eller hotade på nätet eller i mobilen. Samtidigt tror bara var sjätte vuxen att deras barn har blivit utsatt. Vuxna som möter unga måste sluta blunda. Det gäller föräldrar, lärare och alla andra som möter unga på fritidsaktiviteter eller i andra sammanhang.

De unga själva berättar tydligt att de vill att vuxna ger dem stöd, 42 procent av ungdomarna tycker att föräldrar bör visa barn och unga hur de ska göra om de blir kränkta på nätet. Dessutom vill de att föräldrarna pratar med dem om hur man bör bete sig i den digitala världen, och själva vara goda förebilder.

Det är verkligen bekymmersamt att det finns så många fördomar bland vuxna om nätet och om ungas förmåga att hantera nätet. Vi måste bli närvarande och intresserade av vad som händer på nätet. Lyssna på de här ungdomarna om vad de tänkte runt upploppen i Göteborg före jul:

Problemet med de abdikerande vuxna handlar säkert också om att vi just tänker att det här fixar de unga själva. Varje generation har ju alltid klarat den utveckling de befinner sig i och utforskar ny mark. Det starka i att man ofta finner egen väg till makt och innanförskap. Men vi talar om nätet som om dagens unga föds med en helt ny uppsättning av beteendemönster. En digital gen. Den finns förstås inte. Vi verkar tro att rådande normer inte flyttar in på nätet. Men det är klart de gör. Med kraft.

I samband med det arbete jag gjorde på plats i Göteborg runt de där instagramhändelserna bekräftade resultaten i rapporten från Friends, de unga vill tydligt att vuxna hjälper till att strukturera.

Vi måste hjälpa till. Nu.

Inget löses av att vuxenvärlden kliver av och tror att det är ok när den där gränsen mellan mer digitalt oskyldigt tonårsskvaller passeras och omvandlas till uthängning, mobbning och sexuella trakasserier bara för att man tillhör en uppkopplad generation. I grunden tycker ingen att näthat är ok. Precis på samma sätt som de allra flesta inte tycker mobbing är ok. Både unga och vuxna utforskar fortfarande allt det nya. Ingen är expert på det som sker nu. Varken de unga eller vi.

Så vad kan jag göra, vad kan du göra? Låt oss använda den här fruktansvärda händelsen att ta tag i det här. Vi har alla ett lika stort ansvar för att sluta backa undan från nätet. Och för oss nätentusiaster handlar det om att våga se att nätet förstärker hatet vilket måste hanteras.

Brit Stakston

Det här är inlägg 48 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, här kan du läsa vilka andra som deltar.