Stakston

Digitalisering, kommunikation och PR

You are here: Home / Arkivet / SD visar vikten av strategier för nätet och främlingsfientlighet

SD visar vikten av strategier för nätet och främlingsfientlighet

by 29 Comments

Två saker vi kan vara överens om är att det faktum att Sverigedemokraterna nu finns i riksdagen innebär högsta prioritet på fortsatta nätstrategier för partierna och ett blocköverskridande arbete mot främlingsfientliga strömningar.

Är det inte så att det strategiska valet för att inte ta debatten i grunden har handlat om insikten och rädslan om att det brett bland svenska befolkningen finns fler än de som röstat på Sverigedemokraterna som tycker att integrationspolitiken fallerat. Den frågan måste partierna våga hantera och ta debatten runt nu. Erkänna att delar av integrationspolitiken inte fungerat alls. Erkänn fel och visa på lösningar. Lägg upp nya strategier med en tydlighet om vilken människosyn som finns i grunden gemensamt hos Alliansen och de Rödgröna runt integrationsfrågor. Visa hur fel Sverigedemokraterna har trots de fakta de stöttar sig mot. Annars finns det risk för att Sverigedemokraterna nu får en legitimitet som ger dem än fler sympatisörer. Integrationspolitiken är till delar en katastrof. Det vet vi alla. De som är missnöjda med det måste se att de blir lyssnade på.

Vi kan också konstatera att Sverigedemokraterna lyckats mobilisera sina väljare genom klassiskt valarbete på plats runt om i landet matchat med ett aktivt nätarbete. Ett faktum är att ett ganska litet antal människor med förmåga att använda nätet har totalt dominerat t.ex. tidningarnas kommentarsfält under årets valrörelse. De etablerade partierna har varit fullständigt osynliga vilket är ett problem i relation till alla de tysta läsarna som finns. De som inte kommenterar, men läser och noterar. Sverigedemokraterna har förstått att kommunikationen med sina väljare kan följas upp på nätet.

Igår morse i SVTs ”Sverige Röstar” nämner även Peter Wolodarski att vinnarna på nätet är Sverigedemokraterna. Jag håller med och flatheten inför deras tydliga strategier för sin nätnärvaro har länge varit bekymmersamt på många nivåer.  Som jag skrev igår. Sociala medier har varit en framgång för valet 2010. Inte nödvändigtvis för att partierna lyckats utan för att de gett väljarna verktyg att veta mer, mobilisera och engagera sig. Och ja, även de sverigedemokratiska väljarna det ser vi i det valresultat vi har att hantera.

Summerat tre faktum att hantera:

1. En politisk vardag som är hård. Snabbt kommer Sverigedemokraterna  inse att det vanliga politiska arbetet är långt från det arbete de föreställer sig att det är. Hårt arbete med förmåga att sätta sig in långt många fler frågor än integrationspolitiken. Utan att vara för fördomsfull tror jag det kommer bli ett faktum som kommer pressa dem till att avslöja sig. De kommer dessutom initialt att bemötas av bittra förlorare och ständigt hårdbevakas av medier. De närmaste dagarna kommer varje kandidat att granskas från topp till tå. Här kommer nog både en och annan kandidat valsa fram genom riksmedia.

2. Nätet som sammanhållande plattform för mobilisering. Trots att det är troligt att enskilda sverigedemokratiska politiker snabbt kommer att göra bort sig med hänvisning till ovanstående kommer de ha en plattform att fortsatt centralt hålla ihop partiet och det är självklart nätet. Lär och förstå hur de arbetar. Hantera det. Avskeda inte eller tryck undan socialamedieredaktörerna. Tvärtom ta omtag på sättet att arbeta med nätet och inse att fler av politikerna själva måste bli lika vassa på att ta debatten på nätet som de varit den senaste veckan i valstugorna. Nätet måste prioriteras. Inte som reklamstuga utan för strategiskt partiarbete.

3. Blocköverskridande strategier för integrationsfrågor. Det går inte att sopa den här frågan under mattan längre. Erkänn gemensamt att en hel del runt integrationspolitiken inte varit helt lyckad. Det förändrar dock inte våra värderingar och människosyn. Det här måste man blocköverskridande slå fast och jobba tillsammans med att visa. Visa att Sverige inte är ett rasistiskt land.

/Brit Stakston

Comments

  6. Har en granne från fd Jugoslavien som röstade på SD när hon tyckte att Sverige inte hjälpte de som redan var i landet innan de tog in nytt folk.Hur förklarar du då detta !?.

    Svara

  7. Bra Brit!

    Det är nu, i eftervalsdebatten, som partierna på allvar har chansen att reflektera över och sätta upp verkliga strategier för hur man själva ska verka i kommentarsfälten.

    Jag förstår att det är obehagligt för representanter för alla partier att kommentera levande trådar på Politiskt Inkorrekt, SD-vänliga bloggar, YouTube eller i tidningarnas kommentarsfunktioner. Men om man inte gör det, så lämnar man arenan fri till andra sidan.

    Jag har specialstuderat sverigedemokraternas aktiviteter på webben ända sedan jag i mars aktiverade mig i den SD-kritiska sajten sverigedemokraterna.de och även om det ibland har inneburit rena detektivarbetet att följa och förstå vilka dessa kommentatorer är så har ett par tydliga strategier utkristalliserat sig.

    1) Man söker aktivt efter relevanta artiklar och blogginlägg! Detta sker 24 h om dygnet och man är blixtsnabba att vara där och fylla på med sin åsikt så fort de kommer ut på nätet. Alla tidningar och bloggar som har nämnt sverigedemokraterna, någon av deras nyckelfrågor eller något av deras nyckelnamn kan i sina serverloggar hitta referenser från Google med söksträngar som letar efter kombinationer av ord som tyder på att man skrivit om sverigedemokraterna. Detta gör att de ofta för första ordet i kommentarsfälten och därmed sätter tonen. Jag har skrivit något om hur de arbetar på min blogg: http://www.lindqvist.com/anvander-sd-kommentarsbotar/

    2) Det är riktiga människor som kommenterar (även om det ofta sker under en eller ibland flera pseudonymer), de är pålästa och hänger kvar. De ger inte upp en debatt.

    3) Sverigedemokraterna har inte primärt satsat på sin officiella sajt. Den finns där, och är egentligen levande främst genom att använda öppna tjänster men lyfta in dem ytterst begränsat. Istället använder man sig av andra hubbar för sin kommunikation, snett underifrån utifrån. Det handlar om enskilda SD-bloggar men kanske främst om sajten Politiskt Inkorrekt, som officiellt sett inte har några kopplingar till SD, men som ofta är först ut med SDs utspel och även backas upp från officiella SD-bloggar. Där söker anhängare stöd och argument… I mixen någonstans finns det numera stängda forumet som låg på ungsvensk.se och som nu har flyttat in hos SDU.nu.

    Jag säger inte att det som sverigedemokraterna gör är snyggt eller bra eller bör efterliknas, men det finns en utarbetad strategi, även om den har formats ad-hoc under resans gång, och alla övriga partier bör ta sig en ordentlig jämförelse med denna och sin egen nätkommunikation.

    För övrigt tycker jag att det är patetiskt att ingen av partisajterna var uppdaterade med någon som helst eftervalsinformation i morse kl 10.30. Detta trots att alla partiledare hade levererat den ena eftervalsanalysen efter den andra i media.

    Svara

  10. Kommentaren från Erik är ett typiskt exempel på hur SD-kommentatorer ibland bara kastar sig ut och är med. Erik orkade helt tydligt inte läsa blogginlägget, men bara det faktum att han är här och för fram sin åsikt, skulle kunna starta en alternativ rikting på ett möjligen SD-fientligt inlägg. De finns med andra ord på plats, och det ganska snabbt också.

    Svara

Trackbacks

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.