Så årets politiska blogg blev Isabella Lunds blogg Att arbeta som eskort .
Isabella skriver själv såhär om varför hon vann:
”Anledningen att jag vann berodde nog på att många röstade på mig för att markera att man anser det är viktigt att vi sexarbetare själva ska höras i debatten och för att bloggosfären verkligen bryr sig om mänskliga fri- och rättigheter, yttrandefrihet och anser att alla människor är lika värda.”
Isabella Lund skriver under pseudonym för att bl.a. hennes barn inte ska utsättas för ett ”horstigma” dvs samhällets fördömande av hennes arbete. Bloggtidningen intervjuade henne igår .
Det är bara att erkänna, jag har inte läst årets politiska blogg.
Det finns vissa saker man värjer sig mot. Som man inte lyssnar på eller inte läser. Av olika mer eller mindre uppenbara anledningar. Det kan handla om att man inte vill läsa t.ex. en bok eller se en film för att alla tjatar sönder den. Det kan vara för att ett beskrivande namn på en blogg säger tydligt vad det handlar om och därmed genast förlorar mig. Eskortyrket lockar mig inte alls.
Men när nu bloggen Att arbeta som eskort utnämns till Årets Politiska Blogg behövde jag veta mer, det ingår liksom i jobbet. Så jag ägnade gårdagen att lära mig mer.
Oj. Här ryms inte bara det uppenbara som att sex säljer. Här finns en stor och viktig debatt. Om yttrandefrihet och det moraliska dilemmat i lagstiftningen runt sexköpslagen, traditionella mediers reaktioner och framför allt finns det en engagerad bloggosfär, som här får exemplifieras av DeepEdition. Alla har slutit upp när Isabella Lunds yttrandefrihet ifrågasattes när en journalist hotade att avslöja hennes identitet.
Anmärkningsvärt igår var den debatt som skett runt själva utnämningen av Årets politiska blogg. Jinge verkar sur för att han inte kom med. Promemorian blir tvungen att kommentera eftersom han dras in i kritiken runt tävlingen . Blogge Bloggelito som runner up i tävlingen kontrar med den glada och kaxiga rubriken ”We´re the champions, no time for Jinge losers”. Isabella summerar själv den efterföljande debatten och det faktum att alla inte delar glädjen över hennes första plats.
Jag blir mest upprörd över viljan att skrika på varandra på ett sätt som om det vore strid om en spade i en sandlåda. Trött på lättvindigheten i att hata så mycket på nätet i en verklighet där man IRL nästan aldrig vågar debattera på riktigt i det här landet.
Rent innehållsmässigt så har jag trots min sympati för det sätt Isabella värnar om sitt yrke och sin rätt till yttrandefrihet grundläggande problem med det Årets Politiska Blogg ändå ytterst handlar om. Dels för att det rör ett verksamhetsområde farligt nära en verklighet med en massa, massa problem såsom knark, sexmissbruk, människohandel och sexarbetare som är långt ifrån så lyckliga och extremt välformulerade som Isabella är dels får jag lite ont i magen, som mamma, vid tanken på att själv engagera mig såhär framgångsrikt som Isabella gjort utan att stolt kunna berätta vad jag åstadkommit för mina barn. Är det samhällets fel eller är det fel på det jag gör då undrar jag . . . men tänker inte ge mig in i den debatten längre än så. Live and let live.
Summa summarum – grattis till Isabella Lund! Och till alla andra på listan.
En intressant början på år 2008 och den levande bloggosfären – helt klart. Och ännu en dag med helt nya kunskaper med sig i bagaget. Bara en sån sak.
/Brit
Nyanserat Brit. Hoppas fler läser Isabellas blogg och inte bara avspisar och försöker ignorera henne beroende på hennes jobb…
Så sant som det är sagt. Många vågar knappt öppna munnen och föra en debatt men i skydd av sin skärm kan man ge utlopp.
Tävlingen Årets Politiska Blogg vanns av en oväntad men ändå av många önskad blogg, det har man förstått av alla kommentarer. Säkerligen finns det många som blev sura av det. En del mer än barnsligt sura på en tävling som ändå är en lek trots allt.
Jag läser inte Vinnarbloggen regelbundet, mest på grund av att ämnet inte lockar, men samtidigt så säger det en del om bloggarna som valde hennes blogg, för hon fick rejält många poäng över de flesta.
Bloggare är ganska egensinniga har jag lärt mig under min bloggartid och vill gärna dra ut gränserna. Det är en av de sunda grejorna med bloggning.
Det viktigaste trots allt är att man inte bara ha rätten att säga vad man tycker – man har också rätten att låta bli att lyssna…
Tack för de vänliga raderna :-)
För mig handlar debatten om prostitution om vilken syn man har på människor, på män och kvinnor och även på sex. Därför är debatten om prostitution viktig för alla. För i dessa frågor testas vår förmåga att se bortom fördomar, vår förmåga att ta till oss ny kunskap, hur pass rigida vi är i vårt sätt att tänka, hur pass mycket vi verkligen kan lyssna på andra människor och vilken syn vi har på andra människor. Här testas respekten för alla människors lika värde och vårt sätt att tänka sätts på utmaningar.
Som sagt, tack själv Isabella, du är utmanande eftersom du tvingar oss alla att ta ställning!
Kommer kolla in då och då på din blogg :)
/Brit
Precis som Isabella skriver så är det just det som debatten egentligen handlar om, och det är varför så många också nu vågar att stödja Isabella. Min förhoppning är också att det hela innebär att fler personer börjar inse att verkligheten inte är så svart och vit som medierna gärna gör prostitutionsfrågan; och inser det uppenbart sjuka i den lagstiftning som finns runt kommersiella sextjänster (oavsett om det gäller sexarbete eller porr eller annat).
GooodKvällst,
Apropå yttrandefriheten i dags dato i mitt kära fosterland Sverige – avseende att INTE få lov att säga det ICKE MainStreamade !
Ett – av hart när oändligt många exempel på det – Klimatforskare professor emeritus Wibjörn Karlén http://www.realtid.se/ArticlePages/200703/01/20070301172408_Realtid257/20070301172408_Realtid257.dbp.asp ”…Om det är någon som pratar om klimatförändringen så är det jag, säger han, men påpekar samtidigt att det inte är ofta han tillåts prata. – Tevereportrar brukar ibland säga att de är tillsagda att inte ta med mig i sina reportage. Det är inte ofta tidningar tar in mina artiklar. I höstas skulle jag vara med i en debatt om klimatförändringen med bland andra meteorologen Pär Holmgren. Men i sista stund fick jag veta att jag inte var välkommen,” – slut citat.
Ha det… :-) /vännen Josef