DN skriver idag om myndigheter som friserar eller uppdaterar sina Wikipediaresultat ”Myndigheter censurerar Wikipediatexter”. Extremt pinsamt, mycket slarvigt och oetiskt att redigera information för att vinkla om innehållet. Artikeln väcker några viktiga frågor om etik och insikt om att ha genuint förankrade sociala mediepolicies inom alla verksamheter. Dessutom påminns vi om behovet av att alla lär sig redigera i Wikipedia.
Spontant tror jag en sån här artikel mest blir en påminnelse för företag, partier och myndigheter med dålig etisk kompass om att göra sina redigeringar från andra IP-adresser än de egna. Det här är säkerligen något som görs dagligen av de som har digital kompetens nog precis som vi årets valrörelse ser massor av väljarröster somlika gärna är politiker. Det är enkelt att ordna så man inte blir spårad, utan att ens använda en anonymiseringstjänst, genom att be någon sätta sig på närmaste på bibliotek eller internetfik och justera det som står om den egna verksamheten. Någon som inte är kopplad till verksamheten. Hur förkastligt det än vore och även om det ofta sopar det verkliga problemet under mattan.
Förmågan att hantera kritik och etiska regler är centrala och testas dagligen genom digitaliseringen. Det olämpliga i att som myndighet vinkla om innehållet bör tydliggöras i en sociala mediepolicy och handlar inte bara hur man hanterar wikipedia utan liknande problematik på alla digitala plattformar.
Wikipedia är ett starkt exempel på vad människors gemensamma kunskapsbyggande kan åstadkomma. Vem som helst kan redigera informationen och precis som Helena Esscher, informationschef på Försäkringskassan, säger: ”Poängen med Wikipedia är ju att många personer ska vara inne och redigera. Man rättar varandra och försöker balansera det genom att många är inne. Är det grejer som är felvinklade så måsta man ju känna att man kan gå in och ha synpunkter på detta.”
Detta är ju självklart korrekt och att bevaka sin wikipediasida bör vara en naturlig del av omvärldsbevakningen. Om dessutom hela 60 procent av all fakta är felaktig om företag i Wikipedia kan och måste den korrigeras det är ju en sak men något helt annat än att redigera något man som myndighet anser är ”felvinklat”. Ett sånt agerande blir snabbt oerhört problematiskt. Men att det görs är väl alldeles uppenbart. För vem ska egentligen bestämma vilka som får delta och inte i det här ”gemensamma redigerandet”. Och vi talar för sällan om denna problematik. Man kan ju också säga att för den som har insikt i hur wikipedia fungerar så är det ju mer transparent vem som redigerat informationen. Bättre då att sitta på byråerna och företagen att göra det. Alternativet är som sagt att be någon annan utanför företaget göra det. Problemet är förstås att det inte är allmän kunskap om hur man ser vilka som redigerat artiklarna.
DNs artikel väcker också nyfikenhet på vilka ”wikipedianerna” egentligen är. Och med de exempel som DN ger i den här artikeln där t.ex. partier och PR-byråer gått in och redigerat information lyfter inte bara frågan om etiska kompasser utan också vilka som är kunniga nog att redigera wikipedia-information för de inser att det är strategiskt viktigt. Man agerar utifrån de spelregler som följer av att wikipedia har en så stor roll i vår kunskapsinhämtning. Faktum är ju att för många är wikipedia första källan till kunskap. Och med den centrala roll som wikipedia därmed fått som kunskapskälla i våra liv blir frågan om vilken värdegrund de har som redigerar informationen viktig att fundera över.
Det är inte solklart att alla som redigerar är helt utan värderingar och fria från påverkan när källor väljs. Kunskap om att redigera wikipediatexter tillhör några av de kompetenser som alla behöver men långt ifrån alla har idag. Wikipedias största problem är idag att drygt 80 procent av de som redigerar innehåll i wikipedia är män. Dessutom ofta inom en yngre målgrupp och med hyfsat homogen bakgrund. Wikipedianen Sverker Johansson som ligger bakom 8,5 procent av det totala antalet artiklar på Wikipedia har försökt lösa detta genom en bot:
”– Boten genererar ju artiklar oavsett kön. Annars skrivs de framför allt av unga, vita, manliga nördar och reflekterar manliga intressen.”
Igen får vi med andra ord en påminnelse om vikten av digital kompetens hos alla. Utan att för den skull använda den kunskapen till att dölja kritik mot en myndighet. Men visst finns det stort utrymme för den digitalt kunnige med lite olika agendor att påverka innehåll t.ex. kan en digitalt kunnig ”rättshaverist” styra hur wikipedia ska presentera ett lokalt stadsbyggnadsprojekt. Botemedlet är enkelt: fler som kan redigera, ger fler perspektiv.
För mig väcker varje artikel om vinklar på wikipedinnehållet insikten om den här problematiken ännu en gång. Redigeringen av wikpedia måste bli en mer allmän kunskap för att säkerställa allas perspektiv. Så vi kan väl använda DN-artikeln till två saker:
- För det första påminna varje myndighet, företag och parti om att ta en förnyad genomgång av sin etiska värdegrund och lyfta in konskevensen av transparens och äkthet i en sociala mediepolicy.
- För det andra se till att fler lär sig redigera Wikipedia.
/Brit Stakston
Lämna ett svar