Internetutvecklingen 2014. E-post regerar ännu och Facebooks dominans fortsätter.

Uppdaterat posten efter en tidigare för snabb sammanställning.

Idag släpps de första siffrorna från .se Stiftelsens rapport Svenskarna och internet. Instagram presenteras föga överraskande som årets raket vad gäller sociala medieplattformar. Höga användningssiffror och intressant att fundera över i relation till de yngsta användarna. Hade varit roligt om Snapchat också varit med i undersökningen, den tjänsten är säkerligen också en verklig raket bland de yngre målgrupperna.  Bland de yngre kvinnorna (12-15 år) har Instagram ökat från 71 procent till 78 procent och framför allt har det dagliga användandet ökat. Från 34 procent 2013 till 62 procent dagligen 2014 bland de unga kvinnorna. De unga männen har ökat sitt instagramanvändande rejält, från 41 procent till 62 procent. Även bland dem en stor bas som dagligen använder tjänsten (45 procent).

Sammantaget har nu 28 procent av internetanvändarna någon gång använt Instagram, att jämföra med 15 procent för ett år sedan.

E-posten är kung

Men den verkliga vinnaren genom ären är förstås e-posten och dess betydelse för internetutvecklingen. Intressant hur e-posten regerar och låt mig komplettera rapportens 5-årsperspektiv med vad e-posten betytt för människors kommunikation genom ett radioinslag som sänder för exakt 20 år sedan. Vetenskapsradion hade ett ljuvligt inslag med rubriken ”Hur kommer man in på internet?”. Ett fantastiskt reportage där den stora fördelen med ”att komma ut på internet” just handlar om möjligheten att kunna skicka e-post, meddelanden, till de på den tiden 30 miljoner uppkopplade människorna över hela världen. Om någon månad är motsvarande siffra 3 miljarder enligt beräkningar du finner på Internet live stats där du i realtid kan se hur många som har tillgång till internet över hela världen. 40 procent av världens befolkning har idag tillgång till internet och i Sverige har 89 procent tillgång till nätet.

Men låt oss återvända till .SE och kapitlet de släppt inför årets rapport. Det intressanta med e-postanvändandet är alltid det breda användandet i alla åldersgrupper med 62 procent dagliga användare eller 93 procent som anger att de någon gång använder E-post. Men mest intressant är att se hur skolbarns e-postanvändande ökat. Att skolbarn trots allt använder epost beror sannerligen på den ökade digitaliseringen av skolan. Även om att använda e-post i skolan är ett exempel på ett mycket rudimentärt internetanvändande.

Fler betraktar än skapar innehåll

Rapporten bekräftar återigen det sedan länge kända faktum att de flesta är tysta läsare medan färre aktivt bidrar med innehåll. Vanligt för de flesta tjänster på nätet är principen 90-9-1 det vill säga att 90 procent läser eller betraktar, 9 procent kommenterar, delar eller interagerar och 1 procent skapar aktivt innehåll. I .SEs rapport får vi aktuella siffror på detta som delvis ger vid handen lite högre interaktionsgrader för det ”enklare” innehållet. För sociala nätverk ser man att bland någon-gång-användarna utjämnas detta, här besöker/läser 72 procent någon gång och 60 procent skriver någon gång. De som dagligen använder sociala nätverk är 48 procent men dessa är inte alla lika aktiva med att producera innehåll, endast 15 procent skapar innehåll dagligen.

Få skapar innehåll på Twitter

För twitter vars användande ökat till 19 procent (17 procent 2013)  är det än färre som skapar innehåll än som läser. Där är de som bland internetanvändarna någon gång besöker tjänsten 23 procent och 11 procent skriver någon gång. Dagliga användare är 16 procent och endast 2 procent skriver dagligen på Twitter. Vad gäller bloggarna är skillnaden stor mellan läsande och skapande. Det säger sig självt beroende av den ansträngning och tid det tar att göra ett blogginlägg jämfört med en statusuppdatering. Bloggar läses någon gång av 40 procent och 8 procent skapar någon gång innehåll. 8 procent besöker bloggar dagligen och 1 procent skriver dagligen.

Facebook dominerar trots snack om att Facebook är dött

Sammantaget för hela befolkningen besöker 64 procent någon gång ett socialt nätverk och 1/3 aldrig. Facebooks dominans är total och den enda lilla förändringen man ser är just att de yngsta användarna i ålder 12-15 år. De har ju som sagt både Snapchat, Kik och massa andra tjänster att använda sig av. Det har ju också att göra med hur man socialiserar i åldern 12-15 år vs 16-25 år, Facebook är ju som att ha en gigantisk telefonkatalog över alla människor man möter på gymnasiet, universitet och arbetsplatsen. Mindre intressant för en 12-åring som ofta fortfarande primärt interagerar med en mindre grupp tajtare vänner och nätverk. 95 procent av 16-25 åringarna besöker fortfarande Facebook någon gång och 81 procent är dagliga användare. Så kan vi bara sluta prata om Facebookkillers eller att Facebook är ute. Facebook har aldrig varit inne. Däremot är det en infrastruktur för att hantera logistiken i vår vardag. Punk slut. Detta sagt apropå att jag dagligen får höra ”mina barn säger att Facebook är ute”. Användningen av Facebook har sammantaget (trots minskningen i den yngsta åldersgrupperna) ökat 2 procent till totalt 68 procent.

Få slutar använda Facebook och bara använda t.ex. Instagram. Bland de unga användarna 12-25 år har 61 procent både instagram och Facebook. 27 procent använder endast Facebook. Och enbart 4 procent använder bara Instagram.

Klasskillnaderna är tydliga

Det korta kapitlet som förpubliceras idag nämner också kort samband mellan utbildningsbakgrund och internetanvändning. Det vill säga ju högre utbildning desto mer aktiva med att använda internet för informationsinhämtning. Redan förra året syntes spännande samband mellan högre internetanvändande och delaktighet i samhället.  Det här är en av de aspekter jag intresserar mig för allra mest och det finns ju spännande forskning som visar hur illa det här sambandet är. Trots allt prat om internets demokratiserande och tillgänglighet för alla. I avhandlingen  ”Digitala distinktioner. Klass och kontinuitet i unga mäns vardagliga mediepraktiker” visas klasskillnader i ungdomars internetanvändning.

– Med tanke på att internettillgången bland unga svenskar idag är i det närmaste allomfattande är det på sätt och vis anmärkningsvärt att deras internetrelaterade förhållningssätt och användningsmönster tycks vara så tydligt strukturerade längs med sociala skiljelinjer. Detta understryker den grundläggande skillnaden mellan den digitala teknikens potentialer och hur den används i praktiken, men även att betydelsen av klass på området inte kan reduceras till en fråga om tillgång till teknisk utrustning och färdighet att använda internet. Det handlar också om seglivade skillnader i smak, vanor och praktiker, säger Martin Danielsson.

Ser framemot när .SE släpper hela sin rapport, lilla julafton för en internetnörd, och du kommer väl till konferensen Internetdagarna som är deras arrangemang i dagarna runt rapportsläppet. Själv medverkar jag i ett längre pass om digitalt engagemang. Hoppas vi ses då!

/Brit