Förstudien bestående av en nulägesanalys av demokratins utmaningar och intervjuer med 14 personer om just biblioteken och demokratiuppdraget visar att det är mycket som hänt i närmandet till det de senaste åren men också att det återstår mycket än. Framför allt att det finns ett så stort behov hos allmänheten att närma sig dessa frågor på ett sätt som biblioteken som en öppen och obunden arena är bäst lämpade för.
Jag lämnar till och med uppdraget att diskutera webbens framtid hos biblioteken!
Det är positivt att demokratiuppdraget i relation till en digital samtid är en så mycket mer levande fråga men detta måste fortsätta utforskas gemensamt i förnyade uppdragsdiskussioner.
Problemet i stort är att mognadsnivån i att närma sig de här frågorna ser väldigt olika ut på landets bibliotek och det är finns bitvis en stor osäkerhet.
Oron för att man gör avkall på neutraliteten när man arbetar med demokratiutveckling är tydlig och viktig men också smått förvånande. Det kommer inte vara lätt alltid men med fokus på sitt uppdrag går det att utveckla det här arbetet utan att bli politiserad. Och även det kan man utveckla metoder för. Berättelsen om hur samhällen byggs tillsammans ligger i ett demokratiuppdrag och biblioteken är en viktig arena för det.
Det borde gå att våga vila än mer i sitt uppdrag genom att man än mer dagligdags utgår från de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, grundlagen, de globala målen, andra policydokument och Bibliotekslagen. Biblioteksanställda kan också ha en fördel av att ha en större grundkompetens om kommunal förvaltning, idén om ett slags ABC i förvaltning kan vara en framkomlig väg för att ytterligare öka trygghet för det uppdrag man har.
Detär tydligt att det behövs ett större gemensamt utforskande av de mer övergripande och komplexa frågorna av digitaliseringen och nätutvecklingen. Här saknas det ännu konkreta metodförslag och mod så att biblioteken ska kunna förflytta sig ytterligare, internt såväl som externt i programverksamhet.
Frågan om bibliotekens identitet och profilering är bekymmersam och det finns ett stort behov av att involve-ra såväl omvärld som besökare i utforskandet av vad det baserar sig på och för att finna vägar för att förändra detta. Även det kan man utveckla stöd för och inte vänta sig att man ska bli upptäckt för allt den viktiga verksamhet man gör.
Proaktivitet behövs här också.
Biblioteken som fysiska arenor är fortsatt ovärderliga för demokratiutveckling men de digitala arenorna som varje bibliotek har behöver parallellt utvecklas. Därmed ges också möjligheter att praktisera nya former för informationsöverföring, gemenskapsbyggande och annat centralt för demokratibyggande i en digital era. Det gemensamma erfarenhetsutbytet och fortsatt delande av goda exempel från andra bibliotek även inom det här fältet är viktigt. Enkla andra vägar som kan bidra till demokratiutveckling som dök under arbetet med förstudien är sådant som att:
• ge likvärdig och bred tillgång till medier över hela landet
• mindre fokus på digital delaktighet och mer på delaktighet
• mer fokus på källtillit än källkritik
• digitalisering är mer än MIK.
Att fokuset på läsuppdraget än idag upplevs som begränsande innebär att det fortsatt behövs byggas bryggor mellan de olika uppdragen. De hänger ihop och det behöver man arbeta för att tydliggöra för fler. Biblioteken kan ge hopp och möjlighet att påverka och berätta om vägar för att inkludera fler i tankar om framtiden.
Varför jag vill biblioteken ska arbeta som tankesmedjor? Ja det får du läsa om i rapporten. Här kan du ladda ner förstudien. Det hela är ett initiativ av de tre regionala biblioteksverksamheterna i Skåne, Jönköpings län samt Blekinge/Kronoberg tillsammans med mig.
***
Jag föreläser gärna om insikterna i rapporten eller annat relaterat till biblioteken.
Lämna ett svar