Att reflektera över internets utveckling och var vi är på väg är viktigt att göra. Vi påverkas av nätet som barn, vuxen, elev, förälder, anställd, arbetsgivare, arbetslös, sjuk och som politiker, medborgare och ja människa. Med hjälp av statistik kan man analysera och välja vägar för det kommande arbetet. Var och hur vill vi att internet utvecklas?
Idag presenteras 2014 års statistik över internetanvändandet från .se Stiftelsen Svenskarna och Internet 2014. Rapporten påminner oss igen om den stora utvecklingen vi har bakom oss och ger underlag för att ta fram strategier för att hantera frågor om t.ex. personlig integritet, övervakning eller delaktighet i informationssamhället. Allt faktorer som i grunden bygger på den egna kunskapen om nätet för att kunna göra personliga och yrkesmässiga digital val. Rapporten väcker också nyfikenhet för hur den potential unga ser för nätets möjlighet att fördjupa demokratin kan tas tillvara av de etablerade partierna. Och en rapport om digitaliseringen i Sverige sätter också fokuset på betydelsen av personliga kontakter.
Det är nu 20 år sedan som frågan om ”hur kommer man in på internet” ställdes och nu har vi i Sverige alltså kommit till den punkt då 92 procent har tillgång till internet. I åldrarna 12-55 år använder idag nära 100 procent internet och det dagliga användandet ökar. 90 procent i ålderna 12-45 år är dagliga användare och 75 procent i åldern 9-11 år samt i åldern 46-65 år. Bland de över 75 år är en fjärdedel dagliga användare. Allt större del av internettiden tillbringas på en smart mobil och det är förstås de som leder till en så frekvent daglig användning. Vi vet ju hur det är, vi sover till och med dem. Nästan hälften av internetanvändarna använder internet dagligen och 73 procent har mobiler och 53 procent surfplattor. Sammantaget har allt fler alltså tillgång till internet och allt fler använder internet samt är allt flitigare dagliga användare.
Och vi använder nätet för att t.ex. söka fakta (90%), kolla YouTube (82%), läsa tidningar (74%), Facebooka (68%), titta på playtjänster (63%), spela spel (48%) eller Twittra (19%). Intressant är också hur de äldre ungdomarna använder internet för att söka information om hälsofrågor. Det är viktigt att analysera och dra konsekvenser av siffror som att t.ex. 94 procent av unga välutbildade kvinnor tar del av hälsoinformation på nätet medan endast 16 procent av äldra lågutbildade kvinnor gör detsamma. Eller det faktum att de yngre ungdomarna allt oftare tar del av kultur, vetenskap och litteratur via internet. 60 procent i åldern 12-15 år anger att de ibland använder nätet för att ta del av kultur, vetenskap och litteratur (från 39% 2012). För det sistnämnda kan vi troligen hitta samband mellan såväl kultursektorns som skolans digitalisering. Apropå skolor så finns det i tre av fyra skolor tillgång till trådlösa nätverk och det dagliga internetanvändandet ökar i skolor. En tredjedel av eleverna har en egen dator i skolan och det är lika naturligt att de i skolan använder internet för privat bruk som för skolarbete. Men internet i skolan handlar ofta om elevernas privata bruk men vi ser ändå att var tredje skolbarn (12-15 år) nu använder internet dagligen för sitt skolarbete. Läs gärna mer i Eleverna och internet.
Sociala medieanvändningen ökar ännu, sju av tio internetanvändare besöker någon gång sociala nätverk. Utslaget på hela befolkningen motsvarar det 64% och Facebook dominerar ännu. Men visst ska man samtidigt komma ihåg att det 40 procent av befolkningen aldrig befinner på de sociala nätverken. Läs gärna mer i inlägget jag skrivet om just sociala medieanvändandet: E-post regerar och Facebooks dominans fortsätter.
Synlig Snowdeneffekt
Det finns en viss ”Snowdeneffekt” i årets siffror. Oron för övervakning och registrering av myndigheter var stor för 10-15 år sedan och har tidigare minskat sedan dess men ökar nu igen. Även om det inte är en utbredd oro finns den där och kopplas just till de stora internetföretagens registrering. Den allmänna oron för att regering och myndigheter övervakar har stigit till 20 procent (14% 2011). Om frågan specificeras till personlig integritet och att företag som Google och Facebook som inkräktar på den personliga integritet nämns så ökar siffran för oron till 27 procent. Det är alltså var fjärde som är oroad för detta och var femte är oroad att myndigheter gör detsamma. Här är skillnaden liten mellan generationer vad gäller synen på detta.
Det är oerhört positivt att det finns en ökad medvetenhet om dessa frågor som är så viktiga för internets framtid. Å andra sidan anger de flesta att de inte fått sin personliga integritet kränkt, de tycker det är en viktig fråga men säger samtidigt att de inte har mycket att dölja (67%). Hälften anger att det kan kontrollera sin personliga integritet (52%) vilket förstås innebär att nästan hälften inte vet om de kan det eller åtminstone är osäkra på det. En tredjedel av internetanvändarna är däremot inte alls oroade över att deras personliga integritet kan kränkas. Det betyder att den nu uppkomna oron som aktualiserats tack vare diskussionen runt Snowden kanske snabbt övergår till något som snabbt glöms. Det momentum som nu finns genom just en ”Snowdeneffekt” visar att det blir viktigt att fortsätta upplysa om och ställa krav på företagen och myndigheternas dataanvändande och hålla diskussionen om personlig integritet levande. Det är framför allt bland de unga som det finns de som svarar ”ja” på frågan om man blivit kränkt på nätet. I åldern 16-25 år anger 14 procent att de någon gång fått sin integritet kränkt. Här blir ökade kunskapsinsatser om t.ex. näthat viktiga. Läs gärna mer i inlägget om ”Näthat – vi fixar det. Tillsammans.”
Digitaliseringen och delaktighet
När förra årets statistik presenterade av .SE ställde jag frågan ”om delaktighet i samhället skapas via internet vad blir ditt ansvar då?” eftersom trenden då var så tydlig. Desto mer delaktig på nätet, desto mer delaktig i informationssamhället. Den digitala läskunnigheten gör människor helt enkelt mer delaktig. Det är för några av de perspektiv som statistiken hjälper mig att belysa och letar jag allra först efter även i årets siffror.
Jo känslan av delaktig i informationssamhället har ökat i jämförelse med tidigare år. 65 procent känner sig delaktiga i infomrationssamhället. Intressant här är att denna känsla ökat även bland de yngre pensionärerna. Mest delaktiga känner sig dock de i åldern 16-45 år. Åtta av tio känner sig till stor del eller helt och fullt delaktiga i informationssamhället. Bland de yngre känner sig fler flickor (64%) än pojkar (55%) delaktiga.
Internet är viktigast för välutbildade särskilt bland de äldre åldersgrupperna. I arbetslivet är internet viktigast för de välutbildade i alla åldrar. Det förstärker det faktum att den som inte använder internet på sitt arbete per automatik blir mindre delaktig i informationsamhället. Det är de högutbildade som i störst utsträckning utnyttjar internet för informations- och faktasökning. Men utbildningen spelar även roll för t.ex tidningsläsandet on-line. Betydligt fler av de unga med högskoleutbildning läser tidningar. Det här är siffror som behöver analyseras och kopplas till demokratiutredningar och inkluderingsstrategier för unga pojkar.
Digitaliseringen och demokratin
De yngre har störst tilltro till internets möjligheter att fördjupa demokratin.Tittar vi på nätets roll i stort för att fördjupa demokration så finns en stark majoritet som är skeptiska till nätets förmåga att fördjupa demokration. Den positiva trend som fanns 2011 gällande politik och internet beskrivs i rapporten som att det har ”planat ut och mycket litet har hänt i opinionen under de tre senaste åren”. Här vill jag hävda att det beror dels på att media allt mer sällan tar upp den frågan (2011 var året då den digitala demokratiseringsvågen var stark och återspeglade sig i intensiv mediarapporting både ur ett nyhetsperspektiv men också i en diskussion om demokrati på nätet) och att man som medborgare inte alltid upplever att de traditionella partistrukturerna förändrats överhuvudtaget. Digital aktivism avfärdas ofta som slacktivism.
Intressant är att se hur internet allt mer efter personliga kontakter, har blivit den viktigaste informationskällan. På en skala från 1-5 har personliga kontakter som viktigaste källa för information fått värdet 4.2 och följs av internet på 3.9, TV 3.6, dagstidning 3.4 och radio 3.2. För personer upp till 45 år har internet en helt dominerande ställning som informationskälla. Det är precis det här som gör att jag vill hävda att sociala medier och politikers närvaro i digitala medier har spelat större roll än vad valanalyserna säger för supervalåret. I valforskningen menar man att det ”ännu inte ett internet & sociala medier-val”*. Med de siffror över internetanvändadet som .SE-stiftelsen presenterar ter det sig alldeles självklart att nätet och samtalen mellan människor påverkar eftersom det är de primära informationskällorna men att det är ett intrikat samspel mellan medieslag som gör det svårt att veta vad som är vad. Dessutom bör vi addera en analys av vad som påverkat mediernas innehåll. Medierna är agendasättare men var hämtar de i sin tur sina inpel ifrån idag.Troligen har även medierna till stor del tagit till sig av det som märks och syns på nätet. Läs gärna mer av min analys av nätets påverkan på supervalåret ”10 sätt nätet påverkade valrörelsen”.
Tittar vi närmare på just politik och internet så anser de yngre internetanvändarna, 16-35 år, att internet gör det lättare att påverka politik (38%). Jämför med åldersgruppen 36-55 år där motsvarande siffra är 25 procent. De yngre tycker också att det är lättare att förstå politik tack vare internet (55%). Motsvarande siffra för de medelålders är 36 procent och 24 procent i åldersgruppnr 56+. I åldersgruppen 26-35 år hittar vi de mest positiva till internet och här anser 30 procent att människor kommer att få mer politisk makt med internet. 11 procent är motsvarande siffra för genomsnittet i befolkningen. De unga tror också att internet gör att myndigheter bryr sig mer om vad människor gör, 34 procent jämfört med ett genomsnitt på 19 procent.
De unga är också mer aktiva med att söka upp politisk information på nätet. Hälften gör det någon gång och var fjärde gör det någon eller några gånger i veckan. Det är sammantaget fler idag som intresserar sig för politisk information på nätet. Andelen som gör det regelbundet åtminstone någon gång i veckan har ökat från 5 procent 2007 till 12 procent 2014.
De icke-uppkopplade är 1 miljon
1 miljon använder inte internet i hemmet och bland icke-användarna anger 74 proent att de inte tycker om att prova ny teknik. Två tredjedelar anger att man helt enkelt inte är intresserad, andra skäl som anges är att man inte har tid, råd eller tillgång till uppkoppling där de bor. De flesta icke-uppkopplade har en mobil, åtta av tio (79%).
Personliga kontakter nyckeln till den fortsatta digitala utvecklingen?
I en rapport om digitaliseringen är det förstås intressant och viktigt att påminna sig om kärnan i allt, de personliga kontakterna, människor emellan. I rapporten anges just ”personliga kontakter” som dominerande källa till underhållning (4.3) och informationsinhämtning (4.2). Det är bra lyfta fram detta parallellt med beskrivningen av den fantastiska internetutvecklingen. Påminna oss om att våra liv till största del fortfarande bygger på interaktionen mellan människor.Säkerställa att informations- och kunskapsklyftor motarbetas och inte ta för givet att allt löses för att tekniken finns. Just de personliga kontakterna är ju det som också gör att de icke-uppkopplade också nås av det de icke-uppkopplade mött på nätet. Man blir varandras vägvisare.
Det handlar inte om teknik utan om vår vilja att interagera och att kunna dela fakta, erfarenheter, upplevelser och åsikter med varandra. Nätet kan bli, och är för många, kittet emellan allt detta. Och öppnar förstås hela tiden dörren till en möjlighet att låta fler inkluderas i dessa samtal. Och på sikt behöver vi alla ta ansvar för att jst detta sker. Verka för att både kunskapsklyftor och globala digitala klyftor minskas. För vi behöver göra samtalen och hela världen delaktiga i de samtal som sker online. Och vi behöver lyssna på fler perspektiv än de uppkopplades.
/Brit Stakston
Skrivet om rapporten:
DN: ”Svenskar allt mer mobila”
SvD ”Varannan tvååring på nätet”
SvD Infografikt ”Internet fortsätter att öka”
*Källa: Grusell, Marie, Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2014). Politisk kommunikation under valrörelsen 2014. Preliminära forskningsresultat om väljare, partier och medier. Sundsvall: DEMICOM.
Betalningsviljan ökar
Fildelningen minskar i alla åldersgrupper men främst för de under 35 år och betalningsviljan ökar även bland de unga. 52% i åldern 12-15 år prenumerar idag på musik och 25 procent prenumererar på video/film/tv.
Mobilt BankID som är nyckeln till många tjänster och kommande samhällstjänster ökar i användning. Det blir nyckeln till att kunna öka Sveriges e-deltagande där vi ligger lägre, enligt World Economic Forums Network Readiness index, i relation till hur högt vi ligger vad gäller internetanvändning generellt. Hälften av mobilanvändarna har idag tillgång till mobilt BankID
Användandet av internet sker stationär dator till mobilen och nu surfplattan. På tre år har surfplattan spridit sig från 5 procent till 53 procent. Dessa nya verktyg ersätter inte datorn utan kompletterar den.
[…] Mediestrategen Brit Stakston har gjort en utförlig analys och reflektion av rapporten […]