Trumpeffekt på Twitter och extra av allt. SOI 2017

Den årliga undersökningen av svenskarnas internetvanor släpptes idag. Svenskarna och Internet görs av Internetstiftelsen i Sverige, IIS. Utvecklingen summeras bäst som ”extra-allt”. Alla plattformar ökar i användning och allt fler har tillgång till internet och bredband hemma.Det finns dock intressanta skillnader i tillväxt från förra året och skillnad i användande av olika plattformar beroende på ålder och kön. Personligen undrar jag om den delvis överraskande men ändå ökade Twitteranvändningen kan kopplas till såväl Trump som terrordåd. Vi ser också att skolan väl hanterat uppdraget med ökad kunskap om källkritik.

94 procent svenska internetanvändare finns det från 12 år och uppåt och det vanligaste sättet att använda internet är via mobilen.

Det går att tala om en digital kompetens både i form av tillgång till information och kunskap att hantera den. Diskussionen om förmågan till källkritik som så ofta pekas ut som främst ett problem bland unga visar sig i undersökningen vara ett större problem bland de äldre. De yngre är mer kritiska till information på nätet och uppger dessutom att de fått utbildning i källkritik. De äldre verkar alltså vara de som är mindre källkritiska och har sämre förmåga att värdera innehållet de möter på nätet. Skriver mer om detta i ett eget inlägg: Förmåga att värdera innehåll på nätet – källkritik för unga och gamla.

Sedan krävs det säkerligen här mer forskning för att bedöma hur den egna skattningen av denna förmåga att värdera innehållet på nätet matchar verkligheten. Yngre kan ju ha bättre självförtroende än de äldre inom detta område, båda grupperna kan underskatta versus överskatta problemet med fejkinnehåll på nätet och den egna förmågan att hantera det. Men glädjande är verkligen att skolan i stor grad arbetar med källkritik. Det verkar ännu inte vara likvärdigt men ändå märks det att insatser görs.

Mer sorgligt är att trots det breda genomslaget av tillgången till den globala kunskap nätet ger så visar undersökningen att traditionella utbildningsmönster kvarstår. Lågutbildade, arbetslösa och sjukskrivna känner sig mindre delaktiga i informationssamhället än de med högre utbildning.

Fyra av fem använder sociala medier och Facebook är fortfarande den mest populära sociala medieplattformen utslaget på hela befolkningen. Användningen har ökat till 74 procent av alla internetanvändare.

De yngsta användarna, 12- 15 år har dock inte börjat använda Facebook i samma utsträckning och därför minskar användningen i denna åldersgrupp från 67 procent till 54 procent. Det har också inneburit att i gruppen 16-25 åringar minskar användandet marginellt i år, från 94 procent till 93 procent.

I de övriga åldersgrupperna ökar användandet. Att använda messenger är den mest vanliga aktiviteten oavsett ålder och hälften av alla användare läser nyheter på Facebook.

Intressant är att åldersgruppen 16-25 år är de flitigaste Facebookanvändarna. 76 procent av dem använder tjänsten dagligen. Den vanligaste aktiviteten är messenger och 63 procent deltar i grupper. 53 procent uppger att de läser nyheter. Däremot är denna åldersgrupp de minst aktiva med att skriva egna inlägg eller lägga upp bilder. Det gör de ju på andra plattformar. De som producerar mest material och lägger ut flest bilder på Facebook är de i åldern 36 – 55 år.

Skillnaden mellan att skapa evenemang på Facebook skiljer sig mellan stad och land. 23 procent av stadsbor skapar evenemang jämfört med 15 procent på landsbygden. 43 procent av stadsbor deltar i evenemang jämfört med 33 procent på landsbygden. Det är de i åldern 26 – 35 år som är mest vana med att skapa evenemang (35 procent).

Instagram fortsätter att öka och är det näst vanligaste sociala nätverket. 53 procent av alla internetanvändare använder Instagram. Bland 12-15 åriga tjejer använder 97 procent Instagram. Snapchat har fortsätt öka och växer stort bland allt fler. Utslaget på hela gruppen av internetanvändare använder 33 procent Snapchat någon gång och 20 procent dagligen. Från 25 år och uppåt minskar användandet och det är få dagliga snapchattare över 35 år.

Twitter har efter förra årets nedgång ökat igen till 25 procent från förra årets 18 procent. Det är intressant och jag menar att det säkerligen kan förklaras dels av krislägen såsom terrordåd, krig och naturkatastrofer dels till det politiska klimatet där hashtaggar samlar aktivism och engagemang. En Trump- och terroreffekt med andra ord.

Denna analys stärks av siffrorna i undersökningen där det just är en ökning bland de som uppger att de använder Twitter ”någon gång”.

De dagliga användarna är ungefär på samma nivå som under åren 2014-2016. Fler män (28 procent) än kvinnor (22 procent) använder Twitter och det är fler stadsbor (29 procent) än boendes på landsbygden (17 procent) som använder Twitter.

LinkedIn ökar till 30 procent och är lite vanligare bland män (34 procent) än kvinnor (26 procent). Trots att det beskrivs som ett karriärverktyg är det få arbetslösa som använder LinkedIn dagligen.

YouTube används i stor utsträckning och bland de under 25 år används tjänsten så gott som dagligen. Några andra intressanta siffror är att 29 procent av internetanvändarna använder appen WhatsApp och 11 procent använder Reddit.

Den vanligaste kommunikationstjänsten är fortsatt e-posten (97 procent) men det blir också allt vanligare att använda de funktioner för direktmeddelanden som finns i de flesta andra tjänster.

Fler analyser om övriga delar i Svenskarna och Internet följer:

Förmågan att värdera innehållet på nätet – källkritik för unga och gamla