I de nya kurs- och läroplanerna som gäller från höstterminen 2018 läggs det fokus på att hitta sätt att öka den digitala kompetensen. Kanske lite för luddigt skrivet än men här ingår ändå bland annat att öka kunskaper om programmering och att förstå mer av internets påverkan på samhället såväl som på individnivå. Det är mot bakgrund av detta intressant att Svenskarna och internet i år adderat ett par frågor om detta med källkritik och förmåga att värdera innehåll på nätet.
Men låt oss börja med att se hur de unga ser på delaktighet i informationssamhället.
54 procent av de unga som medverkar i undersökningen från mellan- och högstadiet säger att de känner sig delaktiga i samhället. 41 procent anger inte alls eller bara lite. Det här är viktiga siffror även om man bör fundera över hur signifikant ett urval av 531 ungdomar mellan 11 och 19 år är. De är angeläget att dels jämföra dem med de äldre som på samma fråga landar på att 72 procent känner sig delaktiga i informationssamhället.
Siffrorna påminner oss om att bara för att internet och den globala kunskapen finns så skapar inte det delaktighet av sig självt. Det krävs mer än det. Detta är också något jag själv märkt i mötet med de 1 000 elever som medverkar i Blankspots medieprojekt. Att uppleva och känna en delaktighet i samhället bygger på så mycket mer än tillgänglighet till kunskap och nya digitala verktyg. Dessa siffror ger en nyttig påminnelse till vuxensamhället att inte abdikera från sitt ansvar i bildningsperspektiv i en digital samtid. Ibland är det ju som att man tror att allt löst sig bara för att internet finns.
Men hur ser de då på sin förmåga till källkritik då? De i mellan- och högstadiet anser att de kan värdera och ta ställning till den information de tar del av i sociala medier, 84 procent svarar med en trea eller högre på en femgradig skala. Frågan har ej ställts till gymnasieelever. Däremot har frågan om hur mycket av informationen från internet som man anser är pålitlig ställts till såväl mellan- och högstadiet och gymnasieelever. 36 procent av mellan- och högstadiet anser att det mesta av informationen man tar del av är pålitlig. Siffran för gymnasiet är 35 procent. Andra rapporter på samma tema är Statens medieråds undersökning Unga och medier. Även här ger eleverna sig själva ett gott betyg för sin källkritiska förmåga. Svårt att avgöra om man helt överskattar sin förmåga här men den sistnämnda undersökningen visar intressanta samband mellan en hög skattning av sin kunskap och ett mer aktivt informationssökande. Det vore ju fantastiskt om den ökade tryggheten i att värdera innehållet kan kopplas till det ack så enkla men viktiga med att ha en förmåga att använda fler verktyg i sitt kunskapssökande. Att helt enkelt inte nöja sig med ett svar utan aktivt arbeta för att verifiera informationen på olika sätt.
Detta med att lära sig källkritik har ju varit ett högaktuellt ämne och i Svenskarna och internet visar det sig att insatserna i skolan märks. 25 procent av eleverna i ålder 11-19 år har inte utbildning eller information om hur man värderar information på nätet.
Ju äldre man blir desto mer utbildning eller information har man fått. Bland gymnasieelever är det 83 procent av eleverna som fått utbildning om källkritik. Skolan har en tydligt och viktig uppgift här och detta kommer att växa med de tydligare skrivningarna i kursplanemålen inom till exempel samhällskunskap.
Hur ser samma förmågor ut bland de vuxna då? I svenskarna och internet lyfts de uppenbara folkbildningsbehoven fram bland annat med hänvisning till skrivningarna om detta i regeringens strategi för digitalisering. Detta är också något jag skrivit om i min omvärldsanalys för Kungliga bibliotekets nationella strategi: Från sagor till cyberpunk. Biblioteken kan ha en stor och central roll för medborgarnas fortsatta utbildningsbehov inom det mesta som rör digitaliseringen. Studieförbunden och arbetsgivarna är ytterligare parter som kan bidra med värdefulla insatser vid sidan av högskolan och universitet.
Enbart var tredje vuxen har fått någon form av utbildning eller information om hur de kan göra för att värdera information på internet. Bland gruppen 26 -35 år har enbart 52 procent fått utbildning om källkritik. Här finns också bekymmersamma kopplingar mellan utbildningsnivå och information om källkritik. Har man högskoleutbildning har 41 procent fått information eller utbildning. De som enbart gått grundskola eller folkskola har endast 10 procent fått kunskap.
Har skrivit ytterligare en post om undersökningen här ”Trumpeffekt på Twitter och extra allt om #SOI2017”
Källa: Svenskarna och internet 2017
Lämna ett svar