I veckan släpptes den årliga undersökningen Svenskarna och internet av Internetstiftelsen. Den årliga studien är alltid en lika intressant läsning om svenskarnas internetvanor. Jag fick möjlighet att i samband med Internetstiftelsens presentation ge några spaningar om årets statistik. här kan ni se den presentationen. Mina spaningar börjar efter 48 minuter och tar specifikt upp de 1.1. miljoner som står utanför det digitala samhället. Dessa sällan- eller aldriganvändarna står i stark kontrast till superanvändarna. Lyssna på det inslaget för att höra mina tankar om det.
Men låt oss också se på några aktuella siffror som rör den allmänna mediekonsumtionen.
Facebook är fortfarande största plattformen bland de sociala medierna. Det är 76 procent som någon gång använder tjänsten och den har därmed ökat med ytterligare 2 procent. Den ökningen sker bland de så kallade sällananvändarna. Det dagliga användandet av Facebook planar ut. I åldern upp till 36 år minskar det dagliga användandet och det är i de äldre åldersgrupperna som det dagliga användandet av Facebook sker. Messenger används flitigt men i övrigt minskar alla aktiviteter, såsom att skriva egna inlägg eller starta evenemang, på Facebook. Instagram växer i alla åldrar och Snapchat är förstås stort särskilt bland de yngre målgrupperna. 97 procent av flickor på högstadiet använder Snapchat. Twitter backar något till 22 procent. Min spaning förra året var att Twitters ökning då var en Trump och terrordådseffekt som gav Twitter ett skutt uppåt på några procentenheter.
Youtube är störst för videoformat och används av 87 procent av internetanvändarna. Fler och fler tittar på video på internet och Youtube kompletteras av tv-kanalers playtjänster och prenumererade streamingtjänster. Betalningsviljan ökar och fler än hälften av internetanvändarna betala för video och även för musik på nätet. Poddandet växer också men här råder det i rapporten lite förvirring mellan begreppen, poddradio och internetradio. Men båda ökar kan man konstatera.
Tidningsläsandet då – ja det blir förstås allt mer digitalt. Det är fler som läser nättidningar än som läser papperstidningar dagligen. Nätanvändare mellan 36 och 55 år är de flitigaste läsarna av dagstidningar på nätet, 89 procent. Papperstidningen läses av de som är 56 år och äldre. De digitala prenumerationerna växer och pappersprenumerationerna krymper. Totala antalet prenumeranter minskar till 51 procent. Det är ett tapp på fyra procent. De som väljer enbart digitala prenumerationer ökar från 4 procent till 7 procent. Tappet av prenumeranter är alltså större än tillökningen. Totalt idag har 43 procent av befolkningen en pappersprenumeration och 23 procent har digitala prenumerationer.
Digitaliseringen märks också allt mer för bokvärlden där det blir allt vanligare att lyssna på ljudböcker och läsa e-böcker.
Nytt i år är också att man tittar på Flashback som används av 33 procent av internetanvändarna men det är få dagliga användare. Här dominerar männen upp till 55 år. Intressant var att de som har en hög inkomst med över 750 000 kr per år är de flitigaste användarna (45 procent).
Wikipeda används av 85 procent av internetanvändarna.
Och det är mycket intressant att självförtroendet sjunker för vad man hittar på nätet sjunker. 2017 ansåg 62 procent helt och hållet att det var enkelt att hitta rätt sökord när de söker på nätet. I år har siffran sjunkit till 47 procent. En effekt av allt prat om informationskaos online? Säkerligen.
Ja det finns med andra ord mycket smått och gott i den här rapporten. Läs den och fundera över hur de som står utanför kan inkluderas. Det börjar verkligen skönja sig digitala klasser. De som har råd och de som har intresse kommer att hantera livet i en digitala samtid så mycket bättre. Vägen till digitala kompetens är solklar för dem. Och det handlar inte om teknik. Det berör frågor om egenmakt, självbestämmande och en vilja att hela tiden tänka nytt och tänka om.
Lämna ett svar