Kommenterar i SVD idag frågan om politiker i sociala medier. Här finns artikeln ”Sociala mediervalet som kom av sig”
SVD skriver om hur både partier och riksdagskandidater med stora följarskaror haft svårt att omsätta sitt engagemang i sociala medier till reell politisk makt och personröster och hur partistrategerna nu tänker till. Jag tror inte att vi har ett politiskt system byggt för personröster, vilket många väljare trots allt känner till. Det är svårt att komma in då det krävs många tusen röster med den höga personvalsspärren vi har. På frågan om vi haft för stor tilltro till sociala mediers makt tänker jag att det är både och. Sociala mediers styrka vid sidan av att fungera som ett kitt mellan all övrig kommunikation under en valrörelse är hur det i så stor utsträckning påverkar media. Det är ett sätt att driva opinion som medier ännu är lite för dåligt rustade för att genomskåda. För många väljare är nätet ett forum för samtal. Ett kitt mellan all kommunikation. Från valstugan till nätet, från samtalet med vänner till direktdialog med en politiker eller se dem i ett flöde hos en influencer man följer. Och jag hoppas verkligen att politiker och partistrateger kommer att analysera och lära sig mycket av det här valet inför EU-valet om cirka 200 dagar. Och att de inte drar slutsatsen att ju mer man skruvar till det desto större genomslag får man. Utan vågar bli resonerande och bygga förtroende för partipolitik.
Lämna ett svar