Hot och hat mot journalister ökar, ett problem som påverkar hela samhället. Det kan röra sig både om näthat och direkta fysiska hot. Sverige har en stark pressfrihet men de höga hotnivåerna mot journalister är oroväckande. Men är inte hoten lika allvarliga när de riktar in sig på politiker, civilsamhället och statliga tjänstemän undrar Brit Stakston under ett seminarium i Almedalen.
Panelsamtalet diskuterade om hur hat och hot i samhälelt är ett problem som påverkar demokratin.
”Att journalister utsätts för hot och hat är ett accelererande problem för mediebranschen och i förlängningen också för samhället och demokratin, och säkerhetskostnaderna för mediebolagen ökar markant. Hur påverkar detta den journalistiska bevakningen av samhällsviktiga frågor? Finns det rädsla för hot och hat på redaktionerna? Vågar frilansare ta sig an vilka frågor som helst? Hur kan polisens inrättade demokrati- och hatbrottsgrupper bidra till förändringen? Kommer förslaget om straffskärpning vid brott mot journalister göra någon skillnad?”
Aktuell statistik presenterades av Oscar Björkenfeldt, doktorand på näthat, självcensur och yttrandefrihet, vid Lunds Universitet.
Sedan skedde ett samtal med Brit Stakston och Ulrika Hyllert som är ordförande, Journalistförbundet samt Helle Klein, ordförande, Sveriges Tidskrifter och chefredaktör/vd Dagens Arbete
Samtalet modereras av Jonas Nordling, journalist och kan lyssnas på här hos Publicistpodden
Arrangör Sveriges Tidskrifter.
Lämna ett svar