Den tidning som använt sin digitala kompetens bäst är verkligen Dagens Nyheter. Idag bevisas det igen med artikeln om Putins trollfabriker. Exakt samma analyser borde ha gjorts under valrörelsen 2010 i Sverige. Det år då ett mindre antal nätaktiva Sverigedemokraterna kom att dominera den politiska nätdebatten framför allt i kommentarsfälten. Även i år hade det för den politiska debattens skull varit klokt med analyser av vem som förmedlar vilka budskap på nätet.
Den digitala kompetensen handlar med andra ord inte bara om att förstå det nya medielandskapet för att få läsare att dela sitt innehåll eller snacka lite slumpmässigt med läsarna på en Facebooksida. Det handlar allra mest om perspektiv som dessa:
- Att förstå konsekvenserna av teknikutvecklingen inom samhällets alla områden.
- Att förstå hur de som kan nätet manipulerar debatten på nätet.
- Att förstå hur terrorister manipulerar medier att vidareförmedla sina budskap.
- Att ha förmågan att se igenom varenda digital folkstorm. Vare sig de startas av gräsrotsrörelser eller strukturerade arméer tillhörande veganrörelser, vaccinationsmotståndare eller bara ett gäng reklamare som kör fejk-kampanjer.
Vem startade vad och varför? Det är ju en del av grunden i det journalistiska hantverket och trots detta finns det ännu idag redaktioner där det så tydligt finns digitala A och B-lag. Det handlar framförallt om att klara av det journalistiska grunduppdraget.
Dagens Nyheter har öppet och länge pratat om sin redaktions digitala kompetensresa. Visst de har inte heller lyckats med allt. De är inte heller framme hela vägen vad gäller läsardialogen och förmågan att arbeta medskapande med de som engagerar sig i deras material men de gör något ännu viktigare. De använder sin kunskap till journalistik som tar upp konsekvenserna av digitaliseringen i samhället. Och riktade till en bred allmänhet.
Det är galet viktigt att ha digital kunskap nog för att kunna förstå vår samtid. Det är där behovet för att förstå digitaliseringen ska starta för landets alla redaktioner. Inte för att starta klickbeten. Dags att alla redaktioner lär av Dagens Nyheter för det finns så många fler perspektiv att bevaka. Dagligen. Och för all tid framöver eftersom digitaliseringen är en del av vår verklighet nu.
Tidigare har Dagens Nyheter förtjänstfullt pekat på hur sårbart det digitala samhället är i en lång viktig artikelserie. En serie som visade vad som händer inom varje företag och myndighet som själva saknar digitala kompetens i alla led. I deras breda serie om läsande fanns förstås även de digitala konsekvenserna som t.ex. om ungas nya språkvärldar.
Idag berättar de alltså om Putins trollfabriker en bra beskrivning för att beskriva det som sker när man organiserar folk för sitt påverkansarbete, i det här fallet Putins soldater på nätet. Det här vet vi sedan många år och klickfarmar känner alla till finns men det har inte journalistiskt bevakats. Det är alltid reaktivt man agerar på virala fenomen. Jag nämner i ingressen att den här typen av analyser borde ha gjorts i Sverige redan 2010. Minst. Och så är det ju. Sverigedemokraterna har verkligen framstått större än vad de är genom sin digitala närvaro. För precis som Linus Larsson skriver i sin briljanta analys av digitala fenomen så får en digital närvaro konsekvensen att de budskap som sprids därmed normaliseras:
”Men om det upprepas tillräckligt många gånger så kan det normalisera åsikten som förs fram. Kan så många människor ha helt fel?”
/…./
”Att likna det som pågår i huset på Savusjkingatan vid en fabrik sätter inte bara fingret på verksamhetens omfattning. Framför allt bedriver de betalda trollen en industrialiserad form av digital opinionsbildning.” Lätt att skapa en digital illusion av massrörelse, Linus Larsson
Det är händelser som Putins trollfabriker, terroristers framgångsrika manipulation av medierna eller Snowdens avslöjande som får mig att tro att det är kört för mänskligheten. Vi kommer inte klara av digitaliseringen. Webben kommer att dö. Eller så tar man ett djupt andetag och tror på de positiva krafterna av 3 miljarder sammankopplade människor. Att det goda kan segra. Men för att kunna bemöta allt det negativa som också finns parallellt på nätet, precis som i livet i övrigt, finns det som alltid ett enda botemedel. Mer kunskap.
/Brit
Min egen kommande bok på temat är den som Linus Larsson nämner i sin ingress, Tre Tweets är ingen folkstorm och handlar delvis om detta.
Lämna ett svar