När sociala medier spelar en så central roll i vår uppfattning av globala konflikter har vi ett ansvar för att förstå det komplexa samspelet mellan digitala medier och propaganda. Än en gång sker ett krig som synliggör hur den digitala krigföringen ser ut. Algoritmerna fungerar puttar fram innehåll för oss. Plattformarna ger oss mer av det som vi interagerar med samt det våra vänner gillar, delar, kommenterar, stannar upp vid eller döljer påverkar även det urvalet av vad vi ser online.
Fruktansvärda bilder av en ofattbar verklighet har toppat de flestas flöden de senaste veckorna. På de digitala plattformarna sprids bilder och videos från krigsbrott och följs ofta av starka åsikter, debatter, analyser och uppmaningar att agera. Avsaknaden av moderering verkar även spilla över på traditionella medier som har publicerat långt mer grafiskt innehåll nu än någonsin tidigare.
Men är allt sanning av det vi ser? Nej. Desinformationen är oerhört svårgenomtränglig. Informationspåverkan sker från alla inblandade parter. Samtidigt är sociala medier och internet livsviktiga verktyg för civila att visa den verklighet som de utsätts för i konflikter.
Vi behöver dock vara varsamma med vad vi väljer att dela vidare. Det ansvaret har var och en av oss.
Vi borde applicera Genèvekonventionerna som upprättades 1949 på initiativ av den Internationella Rödakorskommittén. De bygger på principen om respekt för människoliv och bildar kärnan i den humanitära rätten. Bland annat innefattar det våld, tortyr, förödmjukande behandling och att mord är förbjudet. Och konventionerna borde tillämpas för hur man förhåller sig till digitalt innehåll från krig och konflikter för att skydda krigsfångar och andra frihetsberövade.
Varje användare av sociala medier borde luta sig mer mot krigets lagar och de mänskliga rättigheterna för att till exempel undvika att sprida bilder på krigsfångar eller kidnappade.
Och debatten de senaste dagarna är bitvis så galen så att man behöver säga något så självklart som att ”Ingen normalt funtad människa kan se videoklipp på döende barn och människor vars liv har raserats utan att känna empati.” Skrev en längre analys hos Blankspot i ämnet. En text skriven i frustration över de försök som görs att kidnappa även den här frågan som är helvetisk för såg många civila och att det är meningen att vi unisont ska tappa tron på varandra.
”Människan har inte blivit (mer) ond som helhet på 14 dagar. Däremot finns det politiska aktörer som kommer att ta varje tillfälle i akt att utnyttja situationen om vi tappar tron på varandra.” Läs hela analysen här ”Stakston om det digitala minfältet”.
Lämna ett svar